Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML221B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången).

Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.

Syfte

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin kunskap om geometri, sannolikhetslära och statistik i ett perspektiv avseende undervisning i förskoleklass och årskurs 1-3.

Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin kunskap och bedömning för och av varje elevs lärande i geometri, sannolikhetslära och statistik.

Innehåll

Kursen behandlar problem och begrepp inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare behandlas olika sätt att planera, genomföra och analysera undervisningsmoment. Kursen tar också upp hur man med hjälp av laborativa moment, varierande uttrycksformer och digitala resurser kan stödja elevers språk- och kunskapsutveckling. Utifrån aktuella kursplaner för skolan och elevarbeten dokumenterar, analyserar och bedömer studenten elevers kunnande och kunskapsutveckling. Även granskning och värdering av läromedel ingår i kursen. Inom kursens ram vidareutvecklar studenten sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter samt diskutera olika textgenrer med utgångspunkt i kursens litteratur. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera, definiera, resonera med och använda begrepp och representationsformer i geometri
2. identifiera, definiera, resonera med och använda begrepp och representationsformer i statistik och sannolikhetslära
3. reflektera över elevers kunskaper om geometriska begrepp och elevers förmåga att föra och följa resonemang
4. beskriva och diskutera hur undervisning i geometri kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande och utveckling främjas
5. omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering av undervisning inom geometri, statistik och sannolikhetslära som inbegriper bedömning av elevers lärande
6. reflektera över elevers kunskaper om begrepp i statistik och sannolikhetslära och elevers förmåga att föra och följa resonemang
7. använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom statistik och sannolikhetslära

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Sit-in Examination) 5hp. Detta prov examinerar målen 1 och 2.

Prov 2: Akademisk text (Academic Text) 5hp. Detta prov examinerar målen 3, 4, 5.

Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation), 5hp. Detta prov examinerar målen 6 och 7.

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två prov.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Blomstöm, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2022). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (356 s)

Bråting, Kajsa, Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2013). Geometri för lärare. Lund; Studentlitteratur. (148 s)

Bråting, Kajsa, Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2019). Sannolikhet och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur. (104 s)

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts (320 s) (i urval i samråd med lärare 110 s)

Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)

Roos, Helena (2020). Inkluderande Matematikundervisning – Tidiga insatser i FK-6. Stockholm: Natur & Kultur, kap 3, 4, 5 och 7 (34 s).

Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Solem, Ida Heiberg, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s) (i urval i samråd med lärare 180 s, områden inom geometri, sannolikhet och statistik)

Dessutom tillkommer litteratur, styrdokument, filmer och artiklar inom geometri, sannolikhet och statistik samt matematikdidaktik som ingår i studieplanerna för kursen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.