Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Syftet med kursen är att ge studenterna grundläggande kunskap om modern kriminologisk teoribildning och forskning samt att introducera strategier för brottsprevention. Syftet är även att introducera studenten till forskningsprocessen och olika metoder med anknytning till kriminologisk forskning. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete med syfte att studenten självständigt planerar en vetenskaplig kriminologisk undersökning.

Kursen består av fyra delkurser:

Delkursen inleds med en diskussion om grundläggande akademiska förhållningssätt och om studentens förståelse för sin egen roll inom akademin. Diskussionerna handlar bland annat om forsknings- och forskaretik. Därefter innehåller kursen en genomgång av modern kriminologisk teori. Frågor som diskuteras är hur människors brottsdeltagande kan förklaras av samspel mellan individuella skillnader och egenskaper i den sociala miljön och vilka konsekvenser detta har för det brottspreventiva arbetet.

Efter avlutad delkurs ska studenten kunna:

1. reflektera och argumentera kring grundläggande akademiska förhållningssätt och förståelse för sin egen roll i akademin,

2. redogöra för individuella skillnaders betydelse för individers brottsbenägenhet med utgångspunkt i kriminologisk teori,

3. redogöra för den sociala miljöns roll för brottshandlingar med utgångspunkt i kriminologisk teori,

4. förstå samspelet mellan individers brottsbenägenhet och brottsalstrande faktorer i den sociala miljön med utgångspunkt i kriminologisk teori, och

5. beskriva vilken roll kriminologisk teori och kunskap spelar inom det brottsförebyggande arbetet.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och workshopar. För att studenten ska uppnå samtliga lärandemål presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. Som stöd för att uppnå samtliga lärandemål arbetar studenterna med övningsuppgifter som diskuteras i grupp och redovisas enskilt skriftligt. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras och analyseras de ämnen och frågor som tagits upp till behandling under föreläsningarna även i seminarieform med ledning av ett diskussionsunderlag. Seminarier är obligatoriska.

Lärandemål 1 examineras genom en individuell inlämningsuppgift och deltagande vid ett seminarium. Fokus i bedömningen av inlämningsuppgiften är studentens förmåga att reflektera kring grundläggande akademiska förhållningssätt. Fokus i bedömningen vid seminariet är studentens förmåga att diskutera aktuell kriminologisk forskning med studenter och forskare. Lärandemål 2-5 examineras genom en individuell tentamen. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att utifrån kurslitteraturen redogöra för de perspektiv som tagits upp under kursen i relation till kriminologisk teori och brottsprevention. Lärandemål 1-5 examineras även genom deltagande vid obligatoriska seminarier. Studenterna förbereder sig inför seminarierna genom individuella skriftliga uppgifter som ligger till grund för de diskussioner som förs mellan studenterna vid seminarierna. Fokus i bedömningen vid seminarierna är på studentens förmåga att diskutera innehållet i kurslitteraturen. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskilda skriftliga uppgifter enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs godkänt resultat på den individuella tentamen, den individuella inlämningsuppgiften samt deltagande vid obligatoriska seminarier. För att erhålla betyget väl godkänt krävs dessutom väl godkänt resultat på den individuella tentamen.

Inom ramen för delkursen presenteras centrala forskningsområden i kriminologi. I kursen får studenterna ta del av aktuell forskning och analysera resultat från empirisk forskning utifrån kriminologisk teori.

Efter avlutad delkurs ska studenten kunna:

1. beskriva den svenska brottsutvecklingen och jämföra den med exempel på brottslighet och brottsutveckling i andra länder,

2. redogöra för individers brottsutveckling,

3. beskriva brottslighetens geografiska variationer mellan olika miljöer och platser,

4. diskutera ungdomsbrottslighetens karaktär, utveckling och möjliga orsaker, och

5. tolka empiriska forskningsresultat.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar och seminarier. För att studenten ska uppnå samtliga lärandemål presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. Som stöd för att uppnå samtliga lärandemål arbetar studenterna med övningsuppgifter som diskuteras i grupp och redovisas enskilt skriftligt. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras och analyseras de ämnen och frågor som tagits upp till behandling under föreläsningarna även i seminarieform med ledning av ett diskussionsunderlag. Seminarier är obligatoriska.

Lärandemålen examineras genom en individuell skriftlig tentamen och genom deltagande vid obligatoriska seminarier där studenten presenterar och aktivt diskuterar kriminologiska teman. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att redogöra för och diskutera innehållet i kurslitteraturen. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskilda skriftliga uppgifter enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs godkänt resultat på den individuella skriftliga tentamen samt deltagande vid obligatoriska seminarier. För att erhålla betyget väl godkänt krävs dessutom väl godkänt resultat på den individuella skriftliga tentamen.

I delkursen diskuteras det vetenskapliga studiet av forsknings- och utredningsfrågor utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder. Inom respektive forskningsansats behandlas hur forskningsarbete bedrivs och olika metoder för att undersöka och analysera brottslighet och andra kriminologiskt relevanta frågeställningar.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande principer och tillvägagångssätt i kriminologiskt forsknings- och utredningsarbete,

2. diskutera upplägg till kvalitativa och kvantitativa studier,

3. diskutera enkät- och intervjufrågors konstruktion och användning i kvalitativa och kvantitativa studier, och

4. tolka enklare statistiska analyser.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, gruppuppgifter, instuderingsfrågor och seminarier, vilka tillsammans lägger grunden för att uppnå samtliga lärandemål. Under föreläsningarna sammanfattas, klargörs och diskuteras kurslitteraturens innehåll. För att uppnå lärandemål 1–4 arbetar studenterna med individuella instuderingsfrågor och individuella övningsuppgifter som redovisas på seminarier. Två gruppuppgifter berör lärandemål 2 och 3, en med fokus på kvalitativ metod och en med fokus på kvantitativ metod. Dessa redovisas vid varsitt redovisningsseminarium, vilka är obligatoriska.

Delkursen examineras genom inlämningsuppgifter och muntliga presentationer i grupp. Lärandemål 1 examineras genom en individuell inlämningsuppgift i form av ett quiz. Lärandemål 2 och 3 examineras genom två muntliga examinationsuppgifter som görs i grupp och presenteras vid två separata seminarier. Till gruppuppgifterna hör en redogörelse för varje students bidrag till uppgiften. Lärandemål 4 examineras genom en individuell, skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen av inlämningsuppgiften i form av ett quiz är studentens förmåga att redogöra för och diskutera olika principer och tillvägagångssätt i kriminologisk forskning. Fokus i bedömningen av gruppuppgifterna är studentens förmåga att diskutera upplägg i kvalitativa och kvantitativa studier, samt diskutera enkät- och intervjufrågors konstruktion och användning i kvalitativa och kvantitativa studier. Fokus i bedömningen för den skriftliga inlämningsuppgiften är studentens förmåga att tolka enklare statistiska analyser. Student som inte deltar vid obligatoriska moment kompletterar muntligt och/eller genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs godkänt betyg på individuella inlämningsuppgifter och muntliga examinationsuppgifter samt att obligatoriska moment är genomförda. För att erhålla betyget väl godkänt krävs, utöver vad som krävs för godkänt, att studenten erhåller betyget väl godkänt på de individuella inlämningsuppgifterna.

Delkursen inleds med en genomgång av hur en kriminologisk undersökning planeras och presenteras. Därefter diskuteras kamratgranskning som en introduktion till opponent- och respondentskap och en introduktion ges till att söka, samla och värdera information. Kamratgranskning görs kontinuerligt under kursens gång.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. formulera en problemställning av kriminologisk relevans

2. söka, använda och värdera informationskällor,

3. utifrån givna källor kunna redogöra för en avgränsad del av det kriminologiska forskningsområdet,

4. diskutera lämpligt metodval för att undersöka den valda problemställningen, och

5. redogöra för den planerade undersökningen på ett sätt som är anpassat för den aktuella uppgiften vad gäller språkbruk och formalia och granska en annan students arbete.

Delkursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, workshops samt seminarier. Delkursens genomförande bygger på att studenten deltar i en gemensam kunskapsutveckling med andra studenter och med lärare genom att aktivt bidra med egna reflektioner vid seminarierna. Lärandemål 1, 3, 4 och 5 stöds genom aktivt deltagande i seminarier. Lärandemål 2 stöds genom övningar i informationssökning. Uppsatsarbetet består i att planera en kriminologisk undersökning, från problemformulering till datainsamling. Vilken typ av studie som planeras väljer studenterna själva. Undersökningen ska inte genomföras, utan studenterna ska bara redogöra för hur den skulle kunna genomföras. Vid de övningar som handlar om informationssökning får studenten lära sig att söka litteratur i högskolans databaser och bibliotekskataloger. Seminarierna är obligatoriska.

Lärandemålen examineras genom deltagande i seminarietillfällen och en skriftlig uppsats. Lärandemål 1-5 examineras genom ett skriftligt uppsatsarbete med utgångspunkt i något kriminologiskt relevant tema. Fokus i bedömningen av uppsatsarbetet är på studentens förmåga att formulera en kriminologiskt relevant och avgränsad frågeställning utifrån något av de teman som diskuterats i delkursen allmän kriminologi. Fokus är även på studentens förmåga att redogöra för ett avgränsat forskningsområde samt diskutera relevant metodval kopplat till den valda frågeställningen. Lärandemål 1, 2, 4 och 5 examineras även genom att studenten granskar en annan students uppsatsarbete. Fokus för bedömningen av kamratgranskningarna är studentens förmåga att ge en annan student konstruktiv kritik på uppsatsens olika delar och identifiera områden som behöver utvecklas eller förbättras.

Bedömningskriterier för uppsatsarbetet delas ut vid kursstart. Student som inte deltar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter enligt beslut av examinator.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje uppgift. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs dessutom betyget Väl godkänd på uppsatsarbetet.

För att erhålla betyget godkänt på hela kursen krävs minst betyget godkänt på varje delkurs. För att erhålla betyget väl godkänt på hela kursen krävs utöver det, betyget väl godkänt på minst tre av fyra delkurser.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Cohen L E, Felson M, (1979) Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 588–608. 21 sidor.

Gottfredson, M & Hirschi, T (2019): Modern control theory and the limits of criminal justice. OUP USA, 100 sidor. E-book

Krohn, MD, Hendrix, N, Penly Hall, G, Lizotte A.J, (eds) (2019). Handbook on Crime and Deviance. Springer, 250 sidor. E-book

Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Wikström P-O H, (2006) Att Handla utan Kunskap. Vanliga Fallgropar i det Lokala Brottsförebyggande Arbetet. Polishögskolan, Solna: Rapport. 33 sidor.

Wikström P-O, (2019) Explaining Crime and Criminal Careers. The DEA model of Situational Action Theory. Journal of Developmental and Life-Course Criminology. 16 sidor.

Wikström P-O, Sampson RJ, (2003) Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 sidor.

Wikström P-O,Treiber K, (2017) Beyond risk factors: an analytical approach to crime prevention. In Preventing Crime and Violence, ed. B Teasdale,MS Bradley, pp. 73–87. New York: Springer-Verlag 14 sidor.

Ca 300 sidor rapporter och vetenskaplig litteratur tillkommer.

Andersson F, Svensson R, Levander S, Torstensson Levander M, (2012) Sex Differences in Criminal Careers. Journal of Criminal Behaviour and Mental Health. 22(2):108-121. 13 sidor.

Blokland AJ, Nagin D, Nieuwbeerta P, (2005) Life Span Offending Trajectories Of A Dutch Conviction Cohort. Criminology, 43:4. 919-954. 35 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 210 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2013) Brott bland ungdomar i årskurs nio (1995–2011). Resultat från Skolundersökningen om brott, åren 1995–2011. Brå-rapport 2013:03. 96 sidor.

Brottsförebyggande rådet (2000) Strategiska brott. Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär? BRÅ-rapport 2000:3. 124 sidor.

Gerell M, (2018) Bus Stops and Violence, Are Risky Places Really Risky. European Journal on Criminal Policy and Research. 24:351–371, 20 sidor.

Ivert A-K, Torstensson Levander M, Mellgren C, (2015). Den ojämlika tryggheten: stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(3-4): 211-229. 18 sidor.

Ivert A-K, Andersson F, Svensson R, Pauwels L, Torstensson Levander M, (2018). An examination of the interaction between morality and self-control in offending: A study of differences between girls and boys. Criminal Behaviour and Mental Health, 28(3): 282-294. 13 sidor.

Nilsson E-L, Ivert A-K, Torstensson Levander M, (2021) Adolescents´ perceptions, neighbourhood characteristics and parental monitoring -are they related, and do they interact in the explanation of adolescent offending? Child Indicators research, 14: 1075–1087. 12 sidor.

Piquero A R, Farrington D P, Blumstein A (2003) The Criminal Career Paradigm. Crime and Justice, 30, 359-506. 60 sidor.

Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626. 18 sidor.

Wikström P-O, Torstensson M, Dolmén L, (1997) Lokala problem, brott och trygghet i Stockholms län. 1996 års trygghetsmätning. Rapport från Problemgruppen 1997:4, Polishögskolan: Forskningsenheten. 100 sidor.

Ca 100 sidor rapporter och vetenskaplig litteratur tillkommer.

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Ca 200 sidor vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.

Backman J, (2016) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle. 17 sidor.

Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.