Behörighetskrav

Genomgångna kurser IS301F Kulturarvsstudier I och IS305F Kulturarvsstudier II eller motsvarande, med minst 45 hp med minst betyget godkänd. Eller motsvarande.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Inget huvudområde

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ytterligare fördjupar sina kunskaper om kulturarv som begrepp och funktion från föregående kurser. I kursen behandlas fältets villkor och styrning, samt de värderings-, urvals-, och hållbarhetsfrågor som utgör ett centralt inslag i kulturarvsfältet för såväl privata som offentliga aktörer. Vidare tränar studenten sig i att kritiskt tolka kulturarv ur olika perspektiv samt relatera kulturarv till makt, representation, identitet och tillgänglighet. I kursen ingår även fördjupningsmoment om att utveckla, driva och utvärdera verksamhet i kulturarvssektorn med målet att självständigt kunna leda och arbeta i projekt.

Kursen innehåller följande delkurser:

Teoretiska perspektiv på kulturarv, 7,5 hp

Projektledning, 7,5 hp

Projektarbete, 15 hp

Lärandemål

Teoretiska perspektiv på kulturarv, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för grundläggande teoretiska perspektiv inom kritiska kulturarvsstudier och förklara deras betydelse för förståelsen av kulturarv
2. identifiera och diskutera hur kulturarvsprodukter och kulturarvsproduktioner kan spegla eller utmana olika samhälleliga maktförhållanden, med stöd av kritiska teoretiska begrepp
3. reflektera över individuella och kollektiva aspekter av kulturarv utifrån grundläggande teoretiska perspektiv

Projektledning, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. diskutera arbetsmarknadens villkor för genomförande av projekt inom offentlig och privat sektor
2. värdera samhälleliga och etiska aspekter för projektledning genom omvärlds- och behovsanalys
3. initiera, teoretiskt förankra och planera ett genomförbart projekt inom kulturarvsfältet

Projektarbete, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. utifrån en given tidsram planera, genomföra, utvärdera samt dokumentera ett praktiskt inriktat utvecklingsarbete
2. diskutera och problematisera projektarbetets förutsättningar inom kulturarvssektorn
3. förmedla och kommunicera projektet och dess resultat till olika målgrupper i skrift och tal

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningsformer

Teoretiska perspektiv på kulturarv, 7,5 hp:

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig hemtentamen, samt en muntlig presentation.

Projektledning, 7,5 hp:

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig rapport, samt en muntlig presentation.

Projektarbete, 15 hp:

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig rapport, samt en muntlig presentation.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Teoretiska perspektiv på kulturarv, 7,5 hp:

Caswell, Michelle; Puzalan, Ricardo & Sangwand, T-Kay (2017). ”Critical Archival Studies: An Introduction”, Journal of Critical Library and Information Studies 1, no. 2, s. 1–8 (8 s.)

Caswell, Michelle (2021). *Urgent Archives:*Enacting Liberatory Memory Work. Abingdon, Oxon: Routledge (130 s.)

Grahn, Wera & Ross J, Wilson (red.) (2018). Gender and Heritage. Performance, Place and Politics, New York: Routledge (292 s.)

Harrison, Rodney (2012). Heritage: Critical Approaches. London: Routledge. (288 s.)

Popular Memory Group (2006). ”Popular Memory: Theory, Politics, Methods”, i Richard Johnson, Gregor McLennan, Bill Schwarz & David Sutton (red.) Making Histories: Studies in History-Writing and Politics. New York: Routledge. (20 s.)

Samuel, Raphael (2012). Theatres of Memory, London: Verso. (580 s.)

Scott, Joan W. (2012). ”The Incommensurability of Psychoanalysis and History”, History and Theory 51, s. 63–83 (20 s.)

Smith, Laurajane (2006). Uses of Heritage. London: Routledge (368 s.)

Werner, Jeff & Björk, Tomas (2014). Blond och blåögd: vithet, svenskhet och visuell kultur = Blond and Blue-Eyed: Whiteness, Swedishness, and Visual Culture. Göteborg: Göteborgs konstmuseum (392 s.) [Elektronisk resurs]

Ett urval av relevant litteratur, c. 150 s, kan tillkomma och tillhandahålls av lärarna.

Projektledning, 7,5 hp:

Gradén, Lizette (2025). ”Projektifiering av museer – Museiprojekt och projektmuseer”, i Julia Håkansson, Carolina Jonsson Malm, Anna Ketola & Stefan Nyzell (red.) Kulturarv som politik och pedagogik. Lund: Nordic Academic Press S. 41-58 (18 s.)

Hallin, Anette & Karrbom Gustavsson, Tina (2019). Projektledning. Stockholm: Liber (244 s.)

Jansson, Tomas & Ljung, Lennart (2017). Individer, grupper och ledarskap i projekt. Lund: Studentlitteratur (200 s.)

Kozien, Ewa (2024). "Managing Cultural Heritage through Projects”, i Adam Kozień, Piotr Dobosz, Witold Górny, Anna Mazur & Bartosz Mazurek (red.), New Trends in the Protection of Cultural and Natural Heritage. Krakow: Jagiellonian University Press, 2023:27–46 (19 s.)

Labrador, Angela M. & Silberman, Neil Asher (red.) (2018).* The Oxford handbook of public heritage theory and practice. *Oxford: Oxford University Press (urval i samråd med lärare, ca 150 s.)

Lundqvist, Siw & Marcusson, Leif (2019). Planera ditt projekt: en handbok. Lund: Studentlitteratur (299 s.)

Aktuella forskningsartiklar tillkommer, ca. 200 sidor.

Projektarbete, 15 hp:

Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur (210 s.)

Björklund, Maria, & Paulsson, Ulf (2012). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera, Lund: Studentlitteratur (147 s.)

Lundqvist, Siw & Marcusson, Leif (2018). Planera ditt projekt - en handbok. Johanneshov: MTM (200 s.)

Valbar litteratur ca. 300 sidor tillkommer.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.