Grundläggande behörighet.

Inget huvudområde.

Kursens syfte är att studenten ska tillägna sig och utveckla grundläggande kunskaper om och förståelse av centrala samhällsvetenskapliga, humanistiska och kulturvetenskapliga teorier och teoribildningar. Vidare är det även ett syfte med kursen att studenten ska tillägna sig och utveckla kunskap om och förståelse av förutsättningarna för och innebörderna i samhällsvetenskapliga,
humanistiska och kulturvetenskapliga undersökningar med inriktning på sociala och kulturella förändringsprocesser.

Kursen behandlar grundläggande samhällsvetenskapliga och humanistiska teoribildningar, med särskilt fokus på frågor om social omvandling, kulturella processer och makt och maktanalyser. Vidare innehåller kursen även två tillämpande analytiska moment om källkritik och kulturanalys.

Efter genomgången delkurs ska studenten:

1. Visa grundläggande kunskap om och kunna jämföra olika samhällsvetenskapliga, humanistiska och kulturvetenskapliga teorier
2. Visa grundläggande kunskap om och insikter i källkritikens och kulturanalysens förutsättningar och innebörder
3. Visa grundläggande kunskap om och kunna jämföra olika makt och maktanalyser
4. Visa förmåga att förstå sociala förändringar och kulturella processer och kunna resonera och reflektera kring dess förutsättningar och konsekvenser ur historiska och samtida perspektiv
5. Kunna förankra, diskutera och genomföra metodologiskt grundade källkritiska operationaliseringar och kulturanalytiska undersökningar

Självständiga litteraturstudier, föreläsningar och seminarier.

Examination sker via

• en individuell skriftlig hemtentamen på 4,5 hp. Examinerar lärandemål 1, 2, 3
• två individuella analysuppgifter på 1,5 hp vardera. Examinerar lärandemål 1, 2, 3, 4, 5.

• Bjereld, Ulf, Marie Demker & Jonas Hinnfors,Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen (Lund: Studentlitteratur, 2018), 151 s.
• Börjesson, Mats och Alf Rehn,Makt (Serie BeGreppbart, Stockholm: Liber, 2009), 128 s.
• Ehn, Billy & Orvar Löfgren,Kulturanalytiska verktyg (Malmö: Gleerups, 2012), 169 s.
• Johansson, Thomas & Fredrik Miegel,Kultursociologi (Lund: Studentlitteratur, 2010, E-bok), 390 s. (urval)
• Månsson, Per (red.),Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker (Lund: Studentlitteratur, 2015), 456 s. (urval)
• Thurén, Torsten & Jack Werner,Källkritik (Stockholm: Liber, 2019), 273 s.

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 100 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.