Grundläggande behörighet + Idrott och Hälsa 1, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin teoretiska och erfarenhetsbaserade förståelse för mångsidigheten i idrott och fysisk aktivitet i olika miljöer. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla förståelse för lärarprofessionens centrala kompetenser med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Ytterligare ett syfte med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om rörelseapparatens funktion och människans olika förutsättningar för rörelse.

I kursen diskuteras förhållanden mellan idrott, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur och dess betydelse för undervisning i skolämnet idrott och hälsa, varvid lärarprofessionens centrala kompetenser bearbetas. I kursen behandlas även motivationsteorier, motorisk utveckling och kroppens uppbyggnad och funktion i relation till idrott och fysisk aktivitet. I kursen arbetar studenterna med gestaltande rörelseformer för att utveckla kreativitet, fantasi och skapande förmåga och prövar motorik och rörelselek i olika lärandesituationer. Vidare prövas idrottslära med särskilt fokus på gymnastik, friidrott, bollspel och skridsko utifrån ett lek- och lärandeperspektiv, varvid de didaktiska frågorna är en utgångspunkt i skapande av lärandesituationer. Specifik metodik, teknik och säkerhet uppmärksammas, samt de krav och regler som finns i olika miljöer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och jämföra olika förklaringsmodeller till idrott och fysisk aktivitet
2. redogöra för motorisk utveckling och kroppens uppbyggnad och funktion samt för olika motivationsteorier för fysisk aktivitet
3. beskriva och gestalta rörelseformer som ett sätt att utveckla kreativitet med fokus på rörelse och dans samt redogöra för och utföra lärandesituationer i rörelselek samt motorik
4. iscensätta olika former inom idrottsläran ur ett lek- och lärandeperspektiv med särskilt fokus på gymnastik, friidrott, bollspel och skridsko med utgångspunkt i didaktikens centrala frågor
5. beskriva och genomföra hur undervisning/pedagogisk verksamhet i idrott och hälsa kan organiseras så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk gestaltning, laborationer, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Obligatoriska moment ingår i kursen och dessa delges av kursledaren vid kursstart.

Prov 1: Skriftlig salstentamen och laboration (Written Sit in Examination and laboration), 5 hp. I provet examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Skriftligt arbete och gestaltning (Paper and Aesthetic Production), 2 hp. I provet examineras lärandemål 3.

Prov 3: Skriftligt arbete, laboration och muntlig presentation (Paper, Laboration and Oral Presentation), 8 hp. I provet examineras lärandemål 4 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1-3) (67 s)

Bergin, Anders (2018). Grundträning i friidrott, 10-14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (156 s)

Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag (kap. 1, 2, 3 (34 s)

Eiberg, Stig & Siggaard, Peder. (2001). Boldbasis – en praktisk håndbog. Gjern: Forlaget Hoveland. (130 s) (pdf)

Ericsson, Ingegerd (2018). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (190 s)

Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationsschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s)

Hammar, Lena & Johansson, Inger (2013). Visst kan alla vara med – i idrott lek och spel. Örebro: Varsam AB. (178 s)

Henriksson, Olle & Rasmusson, Margareta (2018)Fysiologi med relevant anatomi, 4e upp. Lund: Studentlitteratur (s 62, 66-67, 70-71, 151-158, 161, 172-176, 243-246) (23 s)

Huitfeldt, Åke, Bergström, Mike, Huitfeldt, Susanne, Tärnklev, Conny, Ågren, Åsa (2022). Rörelse och idrott. Umeå: Text och kultur AB. (150 s)

Langlo Jagtøien, Greta; Annerstedt, Claes & Hansen, Kolbjørn (2009). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare. (244 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (Red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. (kap. 1-3, 5-8, 13-14) (165 s)

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Malmö: Bokförlaget Idrottsforum.org. (s. 81-85,113-189)

Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (56 s)

Skolverket (2022). Grundskolans läroplan (LGR22).

Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Kursplan i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Tonkonogi, Michail. & Bellardini, Helena. (2012). Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom: för hälsa, prestation och individuell utveckling. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker (149 s)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel. (2023). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (8. uppl.). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (kap. 4, 7, 11, 23) (155 s)

Artiklar tillkommer om ca 200s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.