Kandidatexamen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området eller 180 hp inom socionomprogrammet (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig kunskap om bruk, missbruk och beroende av alkohol och narkotika. Mer specifikt ska studenten skaffa sig kunskap om olika sätt att förklara och förstå drogproblem, om livsvillkor och drogkarriärer för personer med ett problematiskt bruk samt om konsekvenser av drogproblem för individ och samhälle. Studenten ska även utveckla kunskap om hur man kan arbeta med prevention, utredning och bedömning, vård och behandling samt skadebegränsande insatser. Slutligen ska studenten tillägna sig översiktlig kunskap om alkohol- och narkotikapolitik på nationell och internationell nivå.

I kursen problematiseras bruk, missbruk och beroende av alkohol och narkotika utifrån såväl individ- som samhällsperspektiv. Teorier, modeller och definitioner inom området analyseras med utgångspunkt från olika vetenskapsområden. Olika droger, deras effekter och skadeverkningar tas upp. Droganvändning granskas ur ett livsförloppsperspektiv, där frågor om kön, klass, ålder, etnicitet och social utsatthet uppmärksammas. Svensk och internationell alkohol- och narkotikapolitik analyseras, liksom modeller för utredning, bedömning och prevention. Olika behandlingsinterventioner och vårdinsatser analyseras ur ett individuellt, samhälleligt och etiskt perspektiv. I kursen diskuteras såväl aktuell forskning som praktiska erfarenheter från socialt arbete och brukarerfarenheter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. självständigt reflektera över och tillämpa olika teoretiska perspektiv på bruk, riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger,

2. analysera livsvillkor och sociala sammanhang för människor med drogproblem, med fokus på faktorer som kön, klass, ålder och etnicitet,

3. redogöra för aktuell forskning om olika sociala och medicinska interventioner, för sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och för detta sambands betydelse för yrkesutövningen,

4. analysera och motivera val av insatser samt självständigt reflektera över etiska dilemman, maktutövning och brukarperspektiv i det professionella arbetet, och

5. självständigt reflektera över skiljelinjer inom svensk och europeisk alkohol- och narkotikapolitik.

Undervisningen bedrivs i form av IT-baserad distansutbildning, utan fysiska träffar. För att uppnå lärandemål 1-5 deltar studenten i nätbaserade föreläsningar, övningsuppgifter, forumdiskussioner samt skriftliga redovisningar med hjälp av den internetbaserade lärandeplattformen. Lärandemål 1-2 uppnås genom en uppgift där studenterna ser på en film, skriver ett kortare paper och redovisar sin analys av filmen. Lärandemål 3-4 tränas särskilt genom case-uppgifter och forumdiskussioner. Alla skriftliga redovisningar är obligatoriska.

Lärandemål 1-5 examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter, en individuell skriftlig tentamen samt genom en individuell skriftlig recensionsuppgift. De individuella uppgifterna – den skriftliga tentamen och recensionsuppgiften – är avgörande för det slutliga betyget på kursen. Vid bedömningen läggs generellt vikt vid studentens förmåga till teoretisk förståelse, självständigt tänkande samt förmåga att koppla sina resonemang till relevanta begrepp och teorier. När det gäller lärandemål 1, 2 och 5 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att jämföra och kritiskt analysera olika synsätt och perspektiv. När det gäller lärandemål 3 och 4 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att reflektera över och problematisera kring olika professionella bedömningar samt motivera beslut om insatser. De examinerande momenten i kursen vägs samman och utgör underlag för betyg. För betyget Godkänd på kursen krävs bedömningen godkänt på alla skriftliga inlämningsuppgifter, på recensionsuppgiften och på avslutande tentamen. För betyget Väl godkänd på kursen krävs bedömningen godkänt på alla skriftliga inlämningsuppgifter, samt väl godkänt på recensionsuppgiften samt på avslutande tentamen. Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledningen.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Heilig M, (2015) Alkohol, droger och hjärnan: Tro och vetande utifrån modern neurovetenskap. Stockholm: Natur & Kultur. 331 sidor.

Johnson B, Richert T, Svensson B, (2023). Alkohol- och narkotikaproblem. Lund: Studentlitteratur. 475 sidor.

Lalander P, (2016) Människor behöver människor: Att lyssna på de misstänkliggjorda. Malmö: Liber. 256 sidor.

Svensson B, och Karlsson P (2018) Missbruk av heroin och anda opioder. Lund: Studentlitteratur. 392 sidor.

Dessutom ingår vetenskapliga artiklar om cirka 350 sidor. Dessa görs tillgängliga för nedladdning via kursens hemsida.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.