Avklarad högskoleexamen i polisiärt arbete, 120 hp, varav minst 60 hp inom huvudområdet polisiärt arbete inklusive ett självständigt arbete motsvarande 7,5 hp.

Kursens övergripande syfte är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om kunskapsbaserat polisarbete och diskutera hur detta kan implementeras samt de utmaningar som föreligger. Målet är att studenten ska bredda och fördjupa sina kunskaper om vilka arbetsmetoder som kan hantera dagens och morgondagens problem, och på så sätt kunna bidra till att hantera problem utifrån vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet.

Kursens syfte är vidare att studenten förvärvar grundläggande kunskap om samhällsvetenskapliga metoder av relevans för polisiärt forsknings- och utredningsarbete. Syftet är särskilt att studenten ska fördjupa sin kunskap om samhällsvetenskapliga metoder för att kunna planera uppföljning av insatser och kunna bedöma insatsers effekter.

Inom kursen planerar och genomför studenten självständigt en studie av relevans för polisiärt arbete och presenterar och diskuterar resultaten i ett examensarbete.

Kursen består av tre delkurser.

Kursen inleds med en översikt över olika samhällsvetenskapliga metoder och hur de tillämpats inom forsknings- och utredningsarbete av relevans för polisiärt arbete. Vidare behandlas tillämpningen av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Därefter diskuteras hur olika polisiära arbetsmetoder kan följas upp och utvärderas samt hur effektiviteten kan bedömas.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

1. diskutera kunskapsbaserat polisarbete och dess betydelse för effektivt polisarbete,

2. redogöra för grundläggande principer och tillvägagångssätt i samhällsvetenskapligt forsknings- och utredningsarbete med inriktning mot uppföljning och utvärdering av polisiära arbetsmetoder,

3. diskutera användning av kvalitativa och kvantitativa metoder inom studier av polisiära arbetsmetoder, och

4. redogöra för upplägg, genomförande och riktlinjer för systematiska litteraturöversikter och diskutera betydelsen av dessa för kunskapsbaserat polisarbete.

För att uppnå samtliga lärandemål bedrivs undervisningen i form av förinspelat undervisningsmaterial, föreläsningar, egna litteraturstudier samt lärandemoment där studenten tar en aktiv del i att framställa kunskap genom att diskutera olika typer av metodologiska ansatser i grupp.

Lärandemålen examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för olika kvantitativa- och kvalitativa forskningsmetoder och dess för- och nackdelar med särskilt fokus på uppföljning och utvärdering av polisiärt arbete (7,5hp). Bedömningskriterier för samtliga moment finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på den skriftliga uppgiften.

För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt betyg på den skriftliga uppgiften.

Delkursen inleds med en diskussion om kunskapsbaserat och problemorienterat polisarbete. Utifrån detta diskuteras olika polisiära arbetsmetoder och hur polisens arbete kan kunskapsbaseras samt vilka utmaningar detta kan innebära. Centralt i delkursen är att studenten är delaktig i att ta fram delkursens material genom att genomföra en systematisk litteraturöversikt.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

1. genomföra en systematisk litteraturöversikt,

2. redogöra för kunskap om olika polisiära arbetsmetoder och värdera, utifrån forskning, vilka arbetssätt som är effektiva, och

3. diskutera utmaningar med att implementera kunskapsbaserade metoder i praktisk polisverksamhet.

För att uppnå lärandemål 2 och 3 bedrivs undervisningen i form av förinspelat undervisningsmaterial och föreläsningar. I seminarieform tar studenten även en aktiv del i att framställa kunskap genom att diskutera olika typer av utmaningar med implementerandet av kunskapsbaserade polisiära metoder. För att uppnå lärandemål 1 deltar studenten även i en workshop kring upplägg för en systematisk litteraturöversikt och litteratursökning.

Lärandemålen examineras genom en skriftlig uppgift, som bedöms individuellt, där studenten genom en systematisk litteraturöversikt redogör för och leder diskussionen om polisiära arbetsmetoder kopplat till ett brottsproblem (7,5hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att genomföra en systematisk litteraturöversikt samt redogöra för, värdera och diskutera polisiära arbetsmetoder utifrån vetenskapliga underlag. Bedömningskriterier för samtliga moment finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på den skriftliga uppgiften.

För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på den skriftliga uppgiften.

I kursen identifierar studenten ett problemområde av relevans för polisiärt arbete och planerar och genomför en vetenskaplig studie. Studenten presenterar studien i ett skriftligt examensarbete som inkluderar en diskussion om etiska frågeställningar kopplade till det identifierade problemområdet. Slutligen diskuterar studenten examensarbetets genomförande och resultat samt opponerar på en annan students examensarbete.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. identifiera och formulera ett för polisiärt arbete relevant problem inom ramen för examensarbetet,

2. söka, samla, värdera och tolka information i relation till det identifierade problemet och visa kunskap och förståelse för kunskapsområdet polisiärt arbete,

3. tillämpa teori eller tidigare forskning samt välja och argumentera för lämplig metod för att besvara forskningsfrågan,

4. analysera forskningsetiska frågor med fokus på de etiska frågeställningar som är kopplade till examensarbetets genomförande, resultat och publicering samt argumentera för sina ställningstaganden, och

5. diskutera genomförande samt resultatens betydelse i förhållande till kunskapsutvecklingen inom polisiärt arbete och betydelsen för polisens uppdrag och det omgivande samhället i relation till det egna såväl som till annan students examensarbete.

Undervisningen bedrivs i seminarieform. Samtliga lärandemål stöds genom att examensarbetets olika delar diskuteras i seminarieform samt vid handledning, enskilt eller i grupp. Slutseminariet med opposition på annan students examensarbete och försvar av det egna examensarbetet är obligatoriskt.

Lärandemål 1–5 examineras genom ett skriftligt examensarbete som bedöms individuellt (15hp). Fokus i bedömningen av examensarbetet är studentens förmåga att planera och genomföra en vetenskaplig och för polisiärt arbete relevant studie som tar sin utgångspunkt i ett identifierat relevant problem samt att diskutera studiens genomförande och resultat i förhållande till kunskapsutvecklingen inom polisiärt arbete och det omgivande samhället. Lärandemål 5 examineras även genom muntlig diskussion av det egna examensarbetet samt granskning av annan students examensarbete. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera genomförandet av det egna och en annan students examensarbete samt resultats betydelse i förhållande till kunskapsutvecklingen inom polisiärt arbete.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment förmedlas vid kursstart.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänd på både examensarbetet och opposition samt försvar av det egna examensarbetet vid slutseminariet. För att erhålla betyget väl godkänd på delkursen krävs, förutom godkänt betyg på slutseminariet, även betyget väl godkänd på examensarbetet.

Bedömningsformer för hela kursen

För att bli godkänd på hela kursen krävs minst betyget godkänt på varje delkurs. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på examensarbetet, samt ytterligare en delkurs.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor (valda delar)

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor. (valda delar)

Larsson P, Granér R, Gundhus H I, (red.) (2016) Polisvetenskap: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor (valda delar)

Mitchell R J, (2021) Twenty-one Mental Models that Can Change Policing: A Framework for Using Data and Research for Overcoming Cognitive Bias. New York: Routledge. 228 sidor.

Nielsen Barstad H, Henriksen Glasø K, (2021) Kunnskapsbasert politiarbeid: Teori og praksis. Oslo: Gyldendal. 204 sidor.

Sherman L W, (1998) Evidence-Based Policing. Ideas in American Policing. Washington DC: Police Foundation, 1-15.

Vetenskapliga artiklar och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).

Huey L, Mitchell R, (2021) Implementing Evidence Based Research: A How-to Guide for Police Organizations. Bristol: Policy Press. 232 sidor.

Ivert A-K, Mellgren C, (2020) Processutvärdering av Sluta skjut. Malmö. Malmö universitet. 76 sidor.

Ivert A-K, Mellgren C, (2021) Effektutvärdering av Sluta skjut: En strategi för att minska det grova våldet. Malmö. Malmö universitet. 32 sidor.

Koper C S, Lum C, Wu X, Hegarty T, (2021) The long-term and system-level impacts of institutionalizing hot spot policing in a small city. Policing: A Journal of Policy and Practice, 15(2), 1110-1128.

Lum C, Koper C S, (2017) Evidence-based policing: Translating research into practice. Oxford: Oxford University Press. 348 sidor.

Lum C, Koper C S, Wilson D B, Stoltz M, Goodier M, Eggins E, Mazerolle L, (2020) Body-worn cameras' effects on police officers and citizen behavior: A systematic review. Campbell Systematic Reviews, 16(3), 1-40.

Lum C, Stoltz M, Koper C S, Scherer J A, (2019) Research on body-worn cameras: What we know, what we need to know. Criminology & Public Policy, 18(1), 93-118.

Magnusson M-M, (2022) Open drug scenes and the merging of policing practice and research: A pracademic approach. (Doctoral dissertation, Malmö University, Department of Criminology, Malmö). 106 sidor (valda delar)

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rapporter om polisiärt arbete i Sverige, rättsfall och metodstöd tillkommer (ca 300 s).

Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor (valda delar).

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor (valda delar).

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. 81 sidor.

Övrig litteratur av relevans för det valda arbetsområdet väljs i samråd med handledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.