För tillträde till kursen krävs godkänd kurs HS112B eller motsvarande.

Syftet med kursen är att studenten fördjupar de teoretiska, empiriska och metodologiska kunskaper som har särskild betydelse för att beskriva och förstå kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. Syftet med kursen är även att studenten utvecklar förmågan att tolka och analysera olika typer av data. Särskild vikt läggs vid att beskriva uppbyggnaden av longitudinella studier på olika förklaringsnivåer och kritiskt tillämpa relevanta datakällor i studiet av olika kriminologiskt relevanta forskningsfrågor. Syftet är även att studenten ytterligare fördjupar sin kunskap om utvecklingen av individuella antisociala livsförlopp och utsatthet för brott genom att skriva ett fördjupningsarbete som tar sin utgångspunkt i något av dessa huvudteman. Här läggs särskild vikt vid studentens förmåga att söka, beskriva, kritiskt värdera och sammanställa olika typer av informationskällor, formulera en kriminologiskt relevant problemställning och utifrån en litteraturgenomgång redogöra för ett forskningsområde. Studenten ska även visa förståelse för forskningens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och vilket ansvar människor har för hur den används. Dessutom ska studenten visa förmåga att identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap inom ämnesområdet kriminologi med fokus på kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv.

Kursen består av fyra delkurser:

Delkursen inleds med en översikt av forskning om antisocial utveckling, i ett historiskt och nutida perspektiv, med fokus på kriminalitetens fördelning på individnivå, mönster och utvecklingsvägar samt könsskillnader. Särskild vikt läggs vid sådana teoretiska och metodologiska aspekter som är nödvändiga för att beskriva och förstå utveckling, övergångar och vändpunkter i avvikande livsförlopp.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för innebörden av ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv på antisocialt beteende,

2. beskriva och analysera mönster för kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv,

3. reflektera över olika vetenskapliga metoder för att studera individuella avvikande livsförlopp, och

4. förklara samvariationen mellan olika former av avvikande beteenden under livsförloppet.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras det centrala innehållet i litteraturen i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 1-4 bearbetar studenten även föreläsningarnas och litteraturens innehåll i mindre grupper och diskuterar detta gemensamt i seminarieform.

Muntlig presentation, skriftlig inlämningsuppgift och skriftlig tentamen utgör underlag för bedömning av om lärandemålen är uppfyllda. Lärandemål 1-4 bedöms genom en enskild skriftlig tentamen. Lärandemål 2 bedöms även genom enskild skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 3 och 4 bedöms även genom att studenten muntligt redovisar och reflekterar över innehållet i en vetenskaplig artikel som behandlar kursens tema. För bedömningen av studenternas prestationer vid samtliga examinationsuppgifter tillmäts förklaringar och argumentation särskild betydelse.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla examinationsuppgifter. För att erhålla betyget väl godkänt på delkursen krävs bedömningen väl godkänt på skriftlig tentamen och bedömningen godkänt på övriga examinationsuppgifter. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

Delkursen introducerar studenten till ämnet viktimologi, läran om brottsoffer. Kursens huvudsakliga mål är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om utsatthet för brott och hur utsatthet kan förklaras och studeras. Kursen inleds med en diskussion om vem som kan vara ett brottsoffer, hur utsattheten är fördelad geografiskt, i befolkningen, under livsförloppet och hur dessa variationer i utsatthet kan studeras, förklaras och förstås. Studenten fördjupar sig i olika centrala viktimologiska teman och frågeställningar som exempelvis konsekvenser av utsatthet, hatbrott, våld mot kvinnor, barn och äldre som brottsoffer samt brottsoffret i rättsprocessen.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för och diskutera centrala viktimologiska teman och problemställningar både utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv,

2. beskriva utsatthetens mönster,

3. diskutera olika teoretiska förklaringar till variationer i utsatthet för brott, och

4. diskutera och värdera olika metoder för att studera utsatthet för brott.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, workshops och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras centrala viktimologiska teman utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv, utsatthetens mönster, teoretiska förklaringar till utsatthet och metoder för att studera utsatthet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå samtliga lärandemål bearbetas kursens innehåll i workshopform där studenten aktivt deltar i att ta fram och sprida kunskap till övriga studenter om olika aspekter av utsatthet för brott. Workshops är obligatoriska.

Lärandemål 1-4 examineras genom deltagande i workshops där studenten ska ta fram och sprida kunskap om centrala viktimologiska teman till övriga studenter samt en individuell skriftlig tentamen. I fokus för bedömningen av tentamen är studentens förmåga att diskutera olika aspekter av centrala viktimologiska teman både utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs godkänt den individuella skriftliga tentamen samt att obligatoriska moment är genomförda. För att erhålla betyget väl godkänt krävs dessutom betyget väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

Delkursen bygger på tidigare inhämtade metodologiska kunskaper. I kursen ingår planering och förberedelse inför datainsamling samt bearbetning, sammanställning och tolkning av olika typer av data.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för och diskutera centrala metodfrågor och etiska aspekter i forskning med fokus på longitudinella studier av kriminologiska frågeställningar,

2. diskutera möjligheter och begränsningar med användningen av olika datakällor i studiet av kriminologiska forskningsfrågor, och

3. bearbeta och sammanställa olika typer av data samt genomföra, tolka och presentera resultatet från statistiska och kvalitativa analyser.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, datalaborationer, grupparbeten och seminarier. För att uppnå lärandemål 1-3 diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 3 genomförs även datalaborationer där studenten övar sig på att genomföra statistisk analys. Lärandemål 3 uppnås även genom att studenter i grupp bearbetar, analyserar, tolkar och presenterar data och resultat från statistiska och kvalitativa analyser.

Delkursen examineras genom två uppgifter: en individuell tentamen och en gruppuppgift. Lärandemål 1 och 2 examineras genom att studenten i en individuell skriftlig tentamen redogör för centrala metodfrågor med fokus på longitudinella studier samt bearbetar och sammanställer statistiska analyser. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera centrala metod- och forskningsetiska frågor kopplade till planering och genomförande av longitudinella studier samt förmåga att bearbeta, sammanställa och tolka olika typer av data. Lärandemål 3 examineras dels genom en skriftlig rapport där studenterna i grupp tolkar och diskuterar resultat av statistiska analyser, dels genom en muntlig presentation av kvalitativa analyser. Samtliga uppgifter bedöms individuellt. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns på lärplattformen.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje examinationsuppgift. För betyget väl godkänt på delkursen krävs dessutom betyget väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen.

Delkursens huvudsakliga mål är att studenten fördjupar sin kunskap om kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. I delkursen formulerar studenten en problemställning av relevans för huvudområdet kriminologi med fokus på något inom kursens huvudtema: kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. Problemställningen besvaras med hjälp av litteraturgenomgång som metod och presenteras i form av ett fördjupningsarbete. Särskild vikt läggs vid att identifiera och presentera ett relevant forskningsområde, metodologiska färdigheter samt förmågan att identifiera behovet av ytterligare kunskap.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. söka, samla och kritiskt värdera olika informationskällor,

2. utifrån en litteraturgenomgång identifiera och redogöra för en avgränsad del inom ett kriminologiskt relevant forskningsområde och i ett fördjupningsarbete presentera och diskutera sina resultat på ett sätt som är anpassat för den aktuella uppgiften vad gäller språkbruk och formalia,

3. diskutera för- och nackdelar med litteraturgenomgång som metod,

4. diskutera fördjupningsarbetets resultat samt kritiskt granska ett annat fördjupningsarbete, och

5. visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap om kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv.

Delkursens arbetsformer består av självstudier, föreläsningar, workshop, kamratgranskning och ett seminarium. För att uppnå lärandemål 1, 2 och 3 diskuteras litteraturgenomgång som metod, inklusive möjligheter, begränsningar samt form för presentation i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 1, 2, 4 och 5 diskuteras även olika moment i fördjupningsarbetet genom kontinuerlig kamratgranskning under delkursen samt vid en obligatorisk workshop. Delkursen avslutas med ett obligatoriskt seminarium.

Lärandemål 1-3 examineras genom individuell skriftlig uppgift. Lärandemål 1-5 examineras genom en bedömning av fördjupningsarbetet. Lärandemål 1 examineras även genom deltagande vid en workshop. Uppfyllelse av lärandemål 1-5 examineras vidare i samband med ett examinationsseminarium där studenten diskuterar såväl sitt eget som ett annat studentarbete muntligt. Samtliga uppgifter bedöms individuellt. I fokus för bedömning är studentens förmåga att använda litteraturgenomgång som metod för att identifiera och besvara en kriminologiskt relevant problemställning samt förmåga att diskutera fördjupningsarbetets resultat ur ett metodologiskt perspektiv. I fokus är även studentens förmåga att identifiera behovet av ytterligare kunskap om det valda området. Student som inte deltar vid obligatoriska moment kompletterar muntligt och/eller genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter, enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsuppgifter finns på lärplattformen.

För betyget godkänd på delkursen krävs minst bedömningen godkänd på samtliga examinationsuppgifter: individuell skriftlig uppgift, fördjupningsarbete, workshop och examinationsseminarium. För betyget väl godkänt på delkursen krävs dessutom bedömningen väl godkänt på fördjupningsarbetet.

För att erhålla betyget godkänt på hela kursen krävs minst betyget godkänt på varje delkurs. För att erhålla betyget väl godkänt på hela kursen krävs utöver det, betyget väl godkänt på minst tre av fyra delkurser.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Andersson F, (2013) The female offender. Patterning of antisocial and criminal behaviour over the life-course. Akademisk avhandling. Malmö: Holmbergs. 66 sidor.

Farrington DP, (red.) (2008) Introduction to Integrated Developmental and Life Course Theories of Offending. Advances in Criminological Theories. USA: Transaction Publishers. 270 sidor.

Jaffee SR, Strait LB, Odgers CL, (2012) From Correlates to Causes: Can Quasi-Experimental Studies and Statistical Innovations Bring Us Closer to Identifying the Causes of Antisocial Behavior? Psychological Bulletin, 138,2: 272 – 295. 23 sidor.

Levander S, (2019) Malmös undre värld – en socialantropologisk studie. I Väfors Fritz M, Khoshnood A (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. s 146-164. 19 sidor.

Wright JP, Tibbetts SG, Daigle LE, (2015) Criminals in the making. Criminality across the life course. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. 309 sidor.

Vetenskapligt material om ca 200 sidor tillkommer.

Amir M, (1968) Victim precipitated forcible rape. Journal of criminal law and criminology, 58 (4), 493-502. 10 sidor.

Brunner A, Lengel M, (2019) ”Jag är inte mitt missbruk”. I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 83-100. 17 sidor.

Christie N, (1986) The ideal victim. I Fattah E A (red.) From From Crime Policy to Victim Policy. Reorienting the justice system. New York: St Mar-tin´s Press, ss 17-30. 14 sidor.

Cohen L E, Felson M, (1979) Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 588–608. 21 sidor.

Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2016) Hatbrott? En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 135 sidor.

Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 170 sidor.

Khoshnood A, Väfors Fritz M, Ekelund U, (2019) Gärningsmannen, brottet och offret. I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 51-66. 15 sidor.

Meier RF, Miethe TD, (1993) Understanding Theories of Criminal Victimization. Crime and Justice, 17, 459-499. 41 sidor.

Mellgren C, (2019) Hatbrott i Malmö?. I Väfors Fritz M, Khoshnood A, (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 101-116. 15 sidor.

Rydén K, Väfors Fritz M, (2019) Kvinnors utvecklingsvägar till missbruk och kriminalitet. I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 67-81. 14 sidor.

Shapland J, Hall M, (2007) What do we know about the effects of crime on victims? International Review of Victimology,14, 175-217. 43 sidor.

Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. 44 sidor.

Wallengren S, Mellgren C, (2019) ”Tiggare” i Malmö – en brottsofferstudie. I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 117-124. 7 sidor.

Vetenskapligt material om ca 200 sidor tillkommer.

Brottsförebyggande rådet, (1999) Statistikskolan. Brottsförebyggande rådet. 32 sidor.

Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2018) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur. Ca 450 sidor.

Field A, (2018) Discovering statistics using IBM SPSS statistics. 5ed. London: SAGE Publications Inc. 120 sidor.

Ivert A-K, Mellgren C, (2018) ”Student, forskning och etik” i Mellgren, C., Väfors Fritz, M. & Tiby, E. (red.). Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 23 sidor.

Ivert A-K, Torstensson Levander M, Mellgren C, (2016) Den ojämlika tryggheten: stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig Tidskrift;3-4, 211-229. 19 sidor.

Janson C-G, (1995) On Project Metropolitan and the longitudinal perspective. Stockholm University: Department of Sociology, Project Metropolitan Research Report No 40. 96 sidor.

Wikström P-O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B, (2012) Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press, s. 3 -106. 104 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Vetenskapliga artiklar om ca 200 sidor tillkommer.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle. 17 sidor.

Forsberg C, Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation. Stockholm: Natur & Kultur. 216 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 181 sidor.

Övrig litteratur väljs i samråd med lärare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.