Grundläggande behörighet + Historia 1b eller Historia 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i historia och i synen på historieämnet.

Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om skolans styrdokument, med utblick mot nordiska förhållanden.

Kursen behandlar förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor, med tyngdpunkt på tiden fram till cirka 500 e.v.t., samt nordisk vikingatid. Den behandlar också olika historiska periodiseringar samt deras grund i politiska och kulturella förutsättningar. Detta sker genom introduktion av historisk teori. Kursen innehåller också en introduktion till historievetenskapliga metoder, som den källkritiska metoden.

I kursen ingår historiska perspektiv på skolans historieundervisning och skolans styrdokument, samt hur dessa kan användas vid planering av undervisning och bedömning i historieämnet.

Kursen utgår från individen och att alla bär på en historia. Utifrån detta synsätt behandlar kursen begreppen historiemedvetande, historiebruk, identitet, historiekultur och historiesyn i analys av olika former av historieförmedling.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

1. med utgångspunkt i styrdokument identifiera och diskutera historiedidaktikens centrala frågor

2. konkretisera historiedidaktikens centrala frågor i en planering för historieundervisning

3. beskriva historieämnets styrdokument, didaktiska frågor och förändring över tid i ett jämförande perspektiv

4. diskutera historiska periodiseringar utifrån deras politiska och kulturella förutsättningar med hjälp av teoretiska begrepp som förändring och kontinuitet samt källkritisk metod

5. utifrån olika förklaringsmodeller beskriva och diskutera politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt aktörers betydelse för dessa förändringsprocesser, fram till ca 500 e.v.t., samt nordisk vikingatid

6. beskriva och diskutera människors levnadsvillkor på olika geografiska platser beroende på klass, genus och generation under perioden fram till ca 500 e.v.t., samt nordisk vikingatid.

7. resonera om innebörden av begreppen historiemedvetande, historiebruk, identitet, historiekultur och historiesyn samt använda dem i analyser av historieförmedling och ämnets förändring över tid

Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, metodövningar och seminarier, eller presentationer, med utgångspunkt i kursens syfte och mål, utarbetade av studenterna i samverkan med kursledare. Studenten tillämpar teorier i övningar med olika slags empiriskt material. Obligatoriska moment kan ingå och meddelas i så fall vid kursstart.

Prov 1: Salstentamen (Sit-in-Exam) 7 hp. I provet bedöms lärandemål 1, 4, 5 (för tiden forntiden till ca 500 fvt), 6 (för tiden forntiden till ca 500 fvt) samt 7,

Prov 2: Salstentamen (Sit-in-Exam) 8hp. I provet bedöms lärandemål 2, 3, 5 (för tiden ca 500 fvt till 500 evt samt nordisk vikingatid), samt 6 (för tiden ca 500 fvt till 500 evt samt nordisk vikingatid).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst prov 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Axelsson Yngvéus, Cecilia, (2012). ”Cunning Plan for exploring the migration experience… using tickets and trees.” Teaching History, 149. December 2012. (s. 48-49)

Axelsson Yngvéus, Cecilia (2013). ”Att hantera källor – på gymnasienivå”. I Kritiska perspektiv på historiedidaktiken. Aktuellt om historia 2013:2. (s. 71-92) (21 s.) (Tillgänglig via internet)

Eliasson, Per (2014). ”Historieämnet i de nya läroplanerna”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 249-271) (22 s.)

Janson, Tore (2006). Romarinnor och romare. Livet i antiken. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (225

Karlsson, Klas-Göran (2014). ”Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv”. I Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 7-89) (82 s.)

Kvande, Lise & Naastad, Nils (2013). Hva skal vi med historie? Historiedidaktik i teori og praksis. Oslo: Universitetsforlaget. (s. 19-88, 162-180) (88 s.)

Kölbl, Carlos & Konrad, Lisa (2015). ”Historical consciousness in Germany. Concept, Implementation, Assessment.” I New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.17-27) (10 s.)

Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia. Stockholm: Bonnier. (s. 7-65) (58 s.)

Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2013). Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur. (s. 13-39) (26 s.)

Modig, Aron med flera, (2015),”Kvinnor i historieläroböcker”. I Historielärarnas förenings årsskrift 2015, Bengt Nilson (red.) Lund: HLFÅ, (s. 136-156) (20 s.)

Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan: rapport 1. (73 s.) (Tillgänglig via internet)

Queckfeldt, Eva, (2011). Medelhavsvärlden. 3000 år av historia, Lund: Studentlitteratur. (s. 1- 223) (221 s.)

Seixas, Peter (1993). “Historical Understanding among Adolescents in a Multicultural Setting.” Curriculum Inquiry, Vol. 23, No. 3 (Autumn, 1993), (s. 301-327) (26 s.)(Tillgänglig via internet)

Sjöberg, Maria (red) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur. (s. 21-351) (330 s.)

Skolverket: Bedömningsstöd i historia 1a1 och 1b (ca 50 s.)

(Tillgänglig via internet)

Skolverket: Styrdokument relaterade till studentens förstaämne (ca 40 s.) (Tillgänglig via internet)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag ( s. 7-111) (104 s.)

Thurèn, Torsten (2013). Källkritik. Stockholm: Liber. (255 s.)

Aktuella styrdokument och kommentarmaterial i Lgr11 och Gy2011 (ca 30 s.) (Tillgängliga via internet)

Utöver detta tillkommer ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.