Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL234C Historia och lärande: Långa linjer och förklaringsmodeller (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig kunskaper, förmågor och färdigheter för att kunna genomföra, dokumentera och presentera ett självständigt vetenskapligt arbete med utgångspunkt från ett mikroperspektiv och muntligt källmaterial.

Med utgångspunkt från ett mikroperspektiv, t ex en familjs eller släkts historia, studerar och analyserar studenterna den svenska samhällsomvandlingen under 1900-talet. I centrum står frågor om hur förändringar i synen på genus, generation, etnicitet och migration har påverkat och påverkats av aktörer och strukturer i samhället. Den individuella historien kopplas därmed samman med den större samhällsomvandlingen och problematiseras med hjälp av olika begrepp som t.ex. aktör, klass, genus, etnicitet och struktur. På kursen behandlas förändringsprocessers betydelse för elevers nutidsförståelse genom analyser av hur de behandlats i svensk historieundervisning under 1900-talet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera relationen mellan det svenska 1900-talets samhälleliga förändringsprocesser och enskilda individer, i synnerhet med fokus på perspektiven genus, klass, generation, etnicitet och migration
2. analysera relationen mellan olika framställningar av 1900-talets förändringsprocesser och individers nutids- och framtidsförståelse
3. inom ramen för svensk 1900-tals historia genomföra en problembaserad empirisk undersökning med relevans för historieundervisning
4. skapa och använda muntliga källmaterial för historiska undersökningar

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och arbete med en undersökning som presenteras skriftligt och digitalt.

Vetenskaplig text och opposition (academic essay and seminar), 15hp. Samtliga lärandemål.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Vid omtentamen kan examinationsformen ändras till skriftlig tentamen.

Ahrne, Göran; Roman, Christina & Franzén, Mats (2003). Det sociala landskapet. Göteborg: Korpen (318 s.)

Ambjörnsson, Ronny (2010), Mitt förnamn är Ronny. Berättelsen om en klassresa, Stockholm: Bokförlaget Atlas. (s. 5–109)

Berggren, Henrik & Trägårdh, Lars (2009),Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm: Norstedts (456 s.)

Danielsson Malmros, Ingmarie (2012). Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. Höör: Agerings bokförlag (400 s.)

Hall, Emma (2023), Mellan rörelse och stillhet. Minne och flykt i unga människors berättande 2009-2021, Malmö: Malmö University Press. (s. 71-278) (207 s.)

Håkansson, Julia (2023), Historia och nationalism: Sverigedemokraternas och Dansk Folkepartis historiska berättelser, Malmö: Malmö University Press. (s. 86-250) (164 s.)

Nordin, Svante (2019),Sveriges moderna historia, Stockholm: Natur & Kultur (s. 95–327)

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (2005). Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria, Stockholm: Dialogos (s 243-413) (170 s.)

Thor Toreby, Malin & Hansson, Lars (red.) (2015). Muntlig historia. I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (207 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.