Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP211B Fritidspedagogik: Barndom i förändring eller FP210B Fritidspedagogik: Barndom och fritidshem i förändring (genomgången).

G1F

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förståelse för kulturella och kommunikativa processer och deras betydelse för lärande och fritidshemmets verksamhet.

Kursens innehåll tar sin utgångspunkt i begreppen kultur och kommunikation. Studenten problematiserar begreppen i relation till olika perspektiv på språk, exempelvis svenska som andraspråk, literacy och retorik. Kulturbegreppets komplexitet och dess uppdelning i estetisk och antropologisk kulturförståelse utreds med hjälp av begrepp som genus, etnicitet, nation och klass. Studenten undersöker kommunikation från olika professionella perspektiv och genom frågor kring vilken kommunikation som yrkespraktiken inbegriper och hur barns kommunikation kan förstås. Studenten får utveckla sin förmåga att använda olika verktyg, som intervju, kulturanalys, litteraturanalys och dramapedagogik för att utveckla kulturell förståelse och kommunikation.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola i relation till hur fritidshemmets verksamhet kan organiseras så att varje elevs utveckling främjas
2. använda kulturanalys för att förstå vardagligt lärande, vardagliga möten och relationer människor emellan
3. planera, genomföra och utvärdera dramapedagogiska övningar med syfte att utveckla kulturell förståelse och kommunikation
4. exemplifiera och didaktiskt redogöra för hur skönlitteratur kan användas i fritidshemmet för att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling
5. redogöra för fritidslärares kommunikativa kompetensbehov och argumentera för vikten av en god kommunikation med vårdnadshavare
6. redogöra för samt exemplifiera hur undervisning kan organiseras i fritidshem för att främja elevers lärande i relation till ett första- respektive andraspråksperspektiv

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier, textbearbetning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och grupparbeten av olika slag.

Prov 1: Gruppbaserad kulturanalys(Group-based Cultural Analysis), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2. Provet bedöms med U eller G.

Prov 2: Dramapedagogiskt grupparbete (Group-based Educational Drama), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3. Provet bedöms med U eller G.

Prov 3: Muntlig och skriftlig portfölj (Oral and Written Portfolio), 9 hp. I detta prov examineras lärandemål 4, 5 och 6. Provet bedöms med U, G eller VG.

Andersson, Birgit, Damber, Ulla, Hermansson, Carina & Jedis, Mareike (2022). Fritidshemmet som språkande, läsande och skrivande arena. Malmö: Gleerups (127s)

Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur (193 s)

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (ca 140 s)

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur (356 s)

Elvstrand, Helene, Lago, Lina & Simonsson, Maria (2019). Fritidshemmets möjligheter. Att arbeta fritidspedagogiskt. Lund: Studentlitteratur (70 s)

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren ( 262 s)

Jensen, Mikael (2012).  Kommunikation i klassrummet . Lund: Studentlitteratur (210 s)

Kindeberg, Tina (2011). Pedagogisk retorik. Den muntliga relationen i undervisningen. Stockholm: Natur & kultur (138 s)

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (2015). Utbildningshistoria. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (9 s)

Zackariasson, Maria, Gunnarsson, David, Wollin, Elisabeth, Bodén, Daniel, Helmersson, Sara, Högdin, Sara, Lindqvist, Beatriz, Runfors, Ann, Vallström, Maria & Wester, Julia (2023). Det komplexa uppdraget: kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem. Studentlitteratur AB (inledning samt ett valfritt kapitel) (45 sidor)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser kan tillkomma, finns tillgängliga som pdf på Canvas (50 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.