Minst 60 högskolepoäng med progression i huvudområdet datavetenskap.

Kursen ingår i huvudområdet datavetenskap på nivå 61 - 90 hp och ingår i examensfordringarna för kandidatexamen i datavetenskap med inriktning mot spelutveckling.

• vetenskapsteori
• målformulering av forskningsprojekt
• uppställning av hypoteser och forskningsfrågor
• kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, deduktiva metoder, designvetenskap
• metoder för resultatanalys, deskriptiv statistik
• akademiskt skrivande och läsande
• informationssökning
• forskningsetik
• spelstudier
• spelanalys
• spelhistoria
• spelupplevelser utifrån varierade perspektiv såsom historiska, sociala, psykologiska och ekonomiska samt programvarutekniska perspektiv

**Kunskap och förståelse
**För godkänd kurs ska studenten kunna visa:

• kännedom om vetenskapsfilosofi i ett datavetenskapligt perspektiv
• kännedom om forskningsmetoder
• förståelse för grundläggande begrepp inom spelanalys och spelstudier
• förståelse för betydelsen av digitala spel som kulturyttring och subkultur
• förståelse för betydelsen av digitala spel som tekniskt artefakt och drivare av teknikutveckling
• förståelse för utvecklingsmodeller och finansieringsmodeller vid utveckling av digitala spel
• grundläggande kunskap om spelupplevelser i fleranvändarsystem

**Färdighet och förmåga
**För godkänd kurs ska studenten kunna visa:

• färdighet i att formulera ett vetenskapligt problem
• färdighet i sökning och utvärdering av relevant information för formulera ett vetenskapligt problem
• förmåga att analysera digitala spel med utgångspunkt ifrån teknik, system, produkt eller kulturyttring som perspektiv

**Värderingsförmåga och förhållningssätt
**För godkänd kurs ska studenten kunna:

• reflektera över relationen mellan perspektiven teknik, system, produkt och kultur med avseende på digitala spel

Kursen genomförs med föreläsningar, seminarier och självstudier.

Krav för godkänd:

Godkända inlämningsuppgifter 4,5 hp (UG) och godkänd tentamen 3 hp (UG).

• Oates, B.J., Griffiths, M., McLean, R., (2022). Researching Information Systems and Computing. 2nd edition, Sage Publications, London.
• Okasha, Samir (2002). Philosophy of science: a very short introduction. New York, Oxford: Oxford University Press
• Zobel, Justin (1997). Writing for computer science: the art of effective communication. Singapore: Springer

Referenslitteratur:

• Booth, Wayne, Colomb, Gregory C. &Williams, Joseph m. (2008). The Craft of Research, Chicago: University of Chicago Press
• Dovey, Jon & Kennedy, Helen (2006). Game Cultures, Milton Keynes: Open University Press
• Drachen, A. (2018). Games User Research, Oxford: Oxford University Press
• Egenfeldt-Nielsen, Simon, Smith, Jonas Heide & Tosca Susana (2012). Understanding Video Games, London: Routledge
• Fullerton, Tracy (2014). Game Design Workshop, 3ed, Oakville: Morgan Kaufmann
• Hoel, Torlaug Løkensgard (2010). Skriva på universitet och högskolor. En bok för lärare och studenter. Lund: Studentlitteratur.Juul, Jesper (2011). Half-real, Cambridge, Mass: MIT Press
• Kerr, Aphra (2006). The Business and Culture of Digital Games, London: Sage Publications
• Molander, Bengt (2003). Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. 2. uppl. Stockholm: Thales
• Mäyrä, Frans (2008). An Introduction to Game Studies, London: Sage Publications
• Rutter, Jason & Bryce Jo (2006). Understanding Digital Games,London: Sage Publications
• Salen, Katie & Zimmerman Eric (2003). Rules of Play, Cambridge, Mass: MIT Press
• Taylor, T.L. (2009). Play Between Worlds, Cambridge, Mass: MIT Press
• Thurén Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2 uppl. Stockholm: Liber

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.