Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BL215C Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. 
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och färdigheter i hur identitet och kultur kan studeras och förstås. Kursen syftar också till att studenten ska vidareutveckla sin didaktiska och bilddidaktiska kompetens. Studenten ska också vidareutveckla kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som ett medium för berättande och som utforskande metod.

Kursen behandlar identitet och kultur i relation till centrala begrepp inom visuell kultur och Cultural studies. Därmed introduceras också Cultural studies som teoretiskt perspektiv, som en förberedelse för den fördjupning av perspektivet som sker på avancerad nivå. Begreppen identitet och kultur är utgångspunkten för arbete med gestaltande produktioner, workshops och litteraturseminarier. Studenterna utforskar systematiskt olika sätt att se och observera som metod för egen bildframställning och visuella fält- och kulturstudier. I kursen kombineras digitalt och analogt gestaltande arbete. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna på 3 hp behandlar vetenskapsteori (mål 6) samt vuxnas lärande (mål 5). Ämnesdidaktiskt syftar kursen till att förbereda studenten inför den kommande VFU-perioden genom att fokusera bedömning, lektionsplanering, formativ respons och portfoliometodik (mål 3, 4). I kursen betonas muntlig kommunikation som didaktisk och ämnesdidaktisk kompetens genom samtal kring egna och andras bilder och arbetsprocesser. Alla mål examineras med muntliga inslag.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. diskutera och problematisera identitet och kultur i relation till centrala begrepp inom visuell kultur och Cultural Studies
2. utforska och problematisera observation som metod i arbete med gestaltande tekniker samt dokumentera och redovisa process och produktion
3. ge och ta emot skriftlig kamratrespons på bildarbeten samt analysera den egna insatsen
4. utforma en lektionsplanering och bedömningsstöd med grund i kursens tema
5. beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt dess konsekvenser för undervisning
6. kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare. Kamratresponsträffarna som ingår i kursens första del är obligatoriska och campusförlagda.

Kursen examineras i två delar. Första delen examineras genom ett seminarium (mål 1) samt genom en bildportfolio med tillhörande muntlig reflektion och analys (mål 2, 3). Andra delen examineras skriftligt och muntligt (mål 4, 5 och 6).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Att ställa frågor och söka svar: samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (2020). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet. (Urval i samråd med kursledare).

Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisnings-praktiker. Göteborg: Daidalos, kap. 7. (15 s.)

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012). Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, kap. 3, 4, 5, 6. (totalt 104 s.)

Fornäs, Johan (2012). Kultur. Malmö: Liber. (112 s.)

Forsman, Michael. (2015). Duckface/stoneface Sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7. Johanneshov: MTM. (197 s.)Tillgänglig via internet.

Gunnarsson, Tomas (2016). Bilder som förändrar världen. Gävle: Gävle kommun. (60 s.) Tillgänglig via internet.

Hellman, Annika. & Lind, Ulla (2019). Gendered Interventions: Changes in Visual Art Education in Sweden: Discourses, Practices and Materiality. Synnyt/Origins, 2019, 2, 257-277. (20 s.)

Hetland, Lois (2022). Studio thinking 3: the real benefits of visual arts education. 3 uppl. (224 s.)

Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. 2. uppl. Malmö: Gleerup. (224 s.)

Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (243 s.)

Lindström, Lars (2011). Portföljmetodik i estetiska ämnen. I: Lindström, Lars & Lindberg,Viveka (red.) Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholmsuniversitets förlag, s. 159-192.

Longhurst, Brian, Smith, Gregory W. H., Bagnall, Gaynor, Crawford, Garry & Ogborn, Miles (2017). Introducing cultural studies. Third edition. London: Routledge, kap. 1.

Skåreus, Eva (red.) (2018). Estetiska ämnen och genus. (Första upplagan). Malmö: Gleerups, introduktionskapitlet, avslutande kapitel (30 s.).

Smith, Keri. (2008). How to be an explorer of the world: portable life museum. 1st ed. New York: Perigee. (204 s.)

Sturken, Marita & Cartwright, Lisa (2018). Practices of looking: an introduction to visual culture, Third edition, New York: Oxford University Press. (Urval i samråd med kursledare).

Vit, svart eller brun: handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg. (2019). Länsstyrelsen i Stockholm. Tillgänglig via internet. (Urval i samråd med kursledare).

Kortare texter kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.