Malmö universitet
Kursplan

Byggteknikhistoria som ingenjörskonst
KURSPLAN
Byggteknikhistoria som ingenjörskonst
Fastställande
2020-01-20
2020-08-31
Fakulteten för teknik och samhälle

Byggteknikhistoria som ingenjörskonst
BG125A
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
History of Building Technology as Engineering Art
7,5 hp
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A.
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 6/A6.

Nivå
Grundnivå

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå
G1N / Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen är en fristående kurs.

Syfte
Kursen syftar till att studenterna utvecklar kunskaper om hur byggtekniker har utvecklats och vad som varit drivkrafterna.

Innehåll
  • Byggnadsteknikshistoria med fokus på den utveckling som har skett under de senaste hundra åren.
  • Teknisk och arkitektonisk utvecklingen inom byggtekniken.
  • Samverkan mellan ingenjörer och arkitekter i utvecklingen av nya byggnadstekniker.
  • Fysiska och kulturella miljöns påverkan på byggnadstekniker.
  • Arkitekters anpassning av byggnaders utformning utifrån varierande fysikaliska och kulturella miljöer.
  • Tekniska lösningar hos byggnadsverk som illustrerar framväxten av olika byggnadsinnovationer.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna:
  • redogöra för byggnadsteknikens utveckling och hur olika drivkrafter lett fram till denna utveckling
  • redogöra för grundläggande byggtekniska begrepp som används i byggteknikområdet
  • redogöra för sambandet mellan byggteknik och arkitektur, hur samverkan mellan dessa kompetenser varit en drivkraft för innovation inom byggnadstekniken.
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna:
  • muntligt och skriftligt förklara utformningen av byggnader utifrån tekniska, kulturella och miljömässiga synvinklar
  • placera byggnadstekniska framsteg i en tidsperiod och beskriva vad som karaktäriserar denna.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs ska studenten kunna:
  • förklara vikten av konstruktivt samspel mellan ingenjörer och arkitekter.
  • identifiera möjligheter och hinder för innovation inom byggteknikområdet.

Arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningsuppgifter, seminarier samt studiebesök.

Bedömningsformer
Studenternas prestationer bedöms dels genom inlämningsuppgifter (2,5 hp) som redovisas muntligt och skriftligt, dels genom skriftlig tentamen (5 hp).
För betyget godkänd krävs godkända inlämningsuppgifter och aktiv närvaro på seminarier samt godkänd skriftlig tentamen.
För betyget väl godkänd krävs dessutom väl godkänd på skriftlig tentamen.

Kurslitteratur och övriga läromedel
  • Samuelsson, S. (2015) Ingenjörens konst”, Balkong Förlag, Stockholm
Utöver ovanstående litteratur tillkommer en samling vetenskapliga artiklar.
Referenslitteratur
  • Mofett M. et al,(2017) A World History of Architecture, Laurence King Publishing Ltd, London. (Latest edition).
  • Salvadori, M. (2002) Why Building Stand Up, W.W. Norten& Company, Inc. New York. USA.
  • Silver, P et al (2013) Introduction to Architectural Technology, Laurence King Publishing Ltd, London.

Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser
Om en kurs inte längre ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.