Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS244C Svenska som andraspråk och lärande: Introduktion till litteraturdidaktik (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om sociolingvistiska och interkulturella perspektiv samt vidareutveckla sin förmåga att främja interkulturella och flerspråkiga lärandemiljöer. Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om ämnesrelaterat skolspråk och dess särdrag.

Språklig variation och interkulturella perspektiv - 7 - hp

Delkursen tar sin utgångspunkt i sociolingvistisk forskning som rör språkpolitik, språklig variation och interkulturella perspektiv med koppling till individ, skola och andraspråksundervisning. Teorier om språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper behandlas, liksom former för flerspråkig användning och undervisning, däribland modersmålets betydelse för lärande och språkutveckling. Vidare belyses hur samhälleliga diskurser – exempelvis diskurser om språkliga och kulturella mönster i skolmiljön – genom sina sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Under delkursen analyseras och diskuteras även hur man som lärare kan bidra till skolutveckling i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.

Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk - 8 - hp

Delkursen behandlar skolans ämnesrelaterade språk och dess särdrag ur ett andraspråks- och litteracitetsperspektiv. Delkursen behandlar även den genrepedagogik som teoretiskt härrör från dels Michael Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, dels Basil Bernsteins utbildningssociologiska ramverk. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras i relation till andra perspektiv på skrivpedagogik. I delkursen arbetar studenterna under seminarier med att tillägna sig systemisk-funktionella språkanalytiska och multimodala analysverktyg och med att utveckla sin förmåga att använda dessa i analys av olika typer av texter som förekommer i undervisningssammanhang. Utifrån sin samlade kunskap om vad mötet med ett ämnesspecifikt språk kan innebära för andraspråkselever reflekterar studenterna didaktiskt över olika undervisningsmodeller och deras möjliga konsekvenser.

Språklig variation och interkulturella perspektiv - 7 - hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• resonera kring frågor om språkpolitik, attityder till språklig variation samt flerspråkighetens betydelse ur samhälls- och individperspektiv
• redogöra för och diskutera sociolingvistiska teorier om hur språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola skapas, vidmakthålls och förändras
• analysera och diskutera olika undervisningspraktiker i heterogena skolmiljöer samt reflektera över sin förmåga att i den framtida yrkesverksamheten medverka till skolutveckling
• problematisera begreppen monokulturell och interkulturell samt utifrån denna problematisering kritiskt granska den samtida skolan och den egna undervisningen

Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk - 8 - hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• beskriva och problematisera de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna samt reflektera över elevers andraspråksutveckling i relation till deras utveckling av ämneskunskaper
• granska och reflektera över genrepedagogiska utgångspunkter i relation till andra perspektiv på skrivpedagogik
• analysera ämnestexter med hjälp av centrala systemisk-funktionella språkanalytiska och multimodala begrepp
• diskutera didaktiska implikationer utifrån resultatet av analysen och med stöd av relevanta teoretiska perspektiv

Språklig variation och interkulturella perspektiv - 7 - hp

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk - 8 - hp

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Språklig variation och interkulturella perspektiv - 7 - hp

Examinationen består av två delar:
Ett muntligt seminarium.
Ett individuellt skriftligt paper.

Samtliga lärandemål ingår i båda delexaminationerna.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk - 8 - hp

Examinationen består av ett individuellt skriftligt paper där samtliga lärandemål i delkursen examineras.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Boyd, Sally och Bredänge, Gunlög (2013). Attityder till brytning – exemplet med utländska lärare i svenska skolor. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 437–457) (20 s.)

Creese, Angela och Blackledge, Adrian (2010). Translanguaging in the bilingual classroom: A pedagogy for learning and teaching?The Modern Language Journal, 94(1) (s 103-115) (12 s.)

Garcia, Ofelia och Seltzer, Kate (2016). The Translanguaging Current in Language Education. I: Kindenberg, Björn (red.),Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s. 19–29) (11 s.)

Hyltenstam, Kenneth och Milani, Tommaso (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica och Lindberg, Inger (red.),Flerspråkighet – En forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5. Vetenskapsrådet (s. 17–133) (116 s.) Tillgänglig via Internet.

Léon Rosales, René (2013). Snacka fett som svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (red.)Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag (s. 52–65) (12 s.)

Lund, Anna och Lund, Stefan (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (s. 1–194) (194 s.)

Nilsson, Josefin och Gynnhammar, Suzanne (2016). Språk, lärande och ämne: med modersmålet som resurs. I: Kindenberg, Björn (red.),Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s. 44–54) (10 s.)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s. 65–73) (9 s.)

Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.)Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s. 313–342) (30 s.)

Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 77–151) (75 s.)

Svensson, Gudrun (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I: Kindenberg, Björn (red.),Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s. 31–43) (13 s.)

Wedin, Åsa, Rosén, Jenny och Hennius, Samira (2018). Transspråkande och multimodalitet i grundläggande skriftspråksundervisning inom sfi. I:Pedagogisk Forskning i Sverige, 23:1–2. (24 s.) Tillgänglig via Internet.

Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet
Ett mindre antal artiklar kan tillkomma

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.