Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS244C Svenska som andraspråk och lärande: Introduktion till litteraturdidaktik (genomgången)

A1N

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete grundskolans årskurs 7-9. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att utveckla fördjupade kunskaper om skönlitteraturens olika betydelser i undervisning. Studenten ska dessutom utveckla sina kunskaper om den retoriska processen och sina praktiska förmågor att använda retoriska verktyg. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om läroplansteori.

Kursen bygger vidare på föregående kurs ”Litteraturdidaktik I” och behandlar det litteraturdidaktiska och receptionsteoretiska forskningsfältet och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med skönlitteratur som grund. I kursen fördjupas kunskaper om litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg och studenten använder dessa för att öka sin förståelse för texters innehåll och uppbyggnad.
I centrum står didaktiska val i undervisning av och med skönlitteratur. Med utgångspunkt i kurslitteratur och i egna erfarenheter av skola och undervisning diskuterar och planerar studenten hur olika litterära texter kan användas i arbete med existentiella och interkulturella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund. Därutöver undersöks och diskuteras hur den skönlitterära läsningen kan kombineras med samtal, skrivande och andra multimodala och digitala kommunikationsformer. Kursen behandlar hur elevers läsning och arbete med skönlitteratur kan bedömas. Frågor som rör studiet av litterära texter i kulturellt heterogena klassrum sätts också in i ett läroplansteoretiskt perspektiv.
I kursen används och behandlas centrala retoriska begrepp och dess tillämpning. Vidare används skönlitteratur som utgångspunkt för klassisk argumentation. Utifrån den retoriska arbetsprocessen planerar och genomför studenten ett tal och ger formativ återkoppling till sina studiekamrater.
I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

1. resonera om hur litteratur från olika tider och platser gestaltar kulturella identiteter och mänskliga erfarenheter, och om dessa texter som möjliga vägar till kunskap om existentiella frågor och interkulturell förståelse.
2. använda dramapedagogiska metoder för att stimulera elevernas kunskapsutveckling
3. analysera film och litteratur med hjälp av relevanta begrepp
4. med stöd i relevanta teoretiska perspektiv kunna redogöra för hur undervisning kan främja elevers förståelse och kritiska läsning av sakprosatexter
5. utforma och kritiskt värdera en pedagogisk planering för litteraturundervisning med utgångspunkt i litteraturdidaktiska och receptionsteoretiska begrepp och styrdokument samt utveckla bedömningsformer till denna
6. genomföra och ge återkoppling på en muntlig presentation som fokuserar på språk och identitetsskapande i skönlitterär text, med hjälp av centrala retoriska begrepp
7. analysera skolans styrdokument utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen består av tre delar.

1. En skriftlig intervju- och dokumentationsstudie (lärandemål 1, 7)
2. En muntlig och digital presentation av en pedagogisk planering, inklusive opponering samt inlämning av skriftlig analysuppgift (lärandemål 2, 3, 4, 5).
3. Muntlig presentation med hjälp av retoriska begrepp (lärandemål 6).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Asklund, Jonas (2018). Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion. Educare 2018:2 (18 s). Tillgänglig via Internet.

Bergman, Lotta (2014). "Textval i en global värld". I: Boglind, A., Holmberg, P. & Nordenstam, A. (red.) Mötesplatser – texter för svenskämnet. Studentlitteratur. (19 s.)

Bergman, Lotta; Bringéus, Eva & Economou, Catarina (2021). Litteraturundervisning och interkulturella möten. Lund: Studentlitteratur. (s 9 – 111) (101 s).

Dahl, Christoffer & Smedberg Bondesson, Anna (2021). Skönlitteraturens språk – det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare, 2021:2. (s. 1-22) Tillgänglig via Internet.

Edvardsson, Jenny (2020). Skönlitteratur i värdegrundsarbetet. Lund: Studentlitteratur. (s. 15-44, 85-119) (70 s).

Ekvall, Ulla & Nilsson, Skåve (2014). ”Köttbulle betyder köttbulle”. Boksamtal och kritisk litteracitet i ett flerspråkigt klassrum. I: Andersson, Peter m fl (red.),Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden. SMDI och institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet (s. 257–277) (20 s). Tillhandahålles av kursledaren.

Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 7–160) (150 s).

Nordlund, Anita (2013). Varför litteraturvetenskap? En ämnesintroduktion för nya studenter. Lund: Studentlitteratur. (s. 7 – 80, 95-107) (87 s).

Norlund, Anita (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan. Doktorsavhanding. Göteborgs universitet. s. 77-138 (62 s)

Olsson Jers, Cecilia (2010). Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos. Avhandling: Lärarutbildningen, Malmö högskola (s. 155-194) (39 s.)

Schneider, Jenifer J.; Crumpler, Thomas P. and Rogers, Teresa, (2006). Process drama and multiple literacies. Portsmouth, NH:
Heinemann. (70 s. i urval I samråd med lärare).

Skar, Gustaf och Tengberg, Michael (red.) (2015). Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7–9. Stockholm: Natur och kultur, s 87-105, 171- 209 (56 s.)

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB (213 s.)

Wallin Wictorin, Margareta (2017). ”Afrika i tecknade serier. Ett postkolonialt perspektiv”. I:Andersson, Maria & Druker, Elina (red.). Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur. Analyser. Lund: Studentlitteratur. (127–144).

von Brömssen, Kerstin (2016). ”Identiteters konfigurationer. Från att ’vara’ till att ’bli till’”. I: Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (andra upplagan). 53-71.

Woodruff, H. Amanda and Griffin, Robert A. (2017). Reader response in secondary settings: increasing comprehension trough meaningful interactions with literary texts. Texas Journal of Literacy Education. 2017 Vol. 2, Issue 2. (s. 108-116) (9 s.)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk. Skolverket.se

Skönlitteratur väljs i samråd med lärarna och basgruppen (ca 300 – 450 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.