Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS246C Svenska som andraspråk och lärande: Språkstruktur och andraspråksinlärning (genomgången)

G1F

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 5 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Litteracitetsutveckling ur ett andraspråksperspektiv, 10 hp

Delkursen behandlar olika aspekter av litteracitet och litteracitetsutveckling för unga och vuxna flerspråkiga elever. Litteracitet belyses ur ett teoretiskt perspektiv, relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. Delkursen lyfter även fram den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har när det gäller ungdomars och vuxnas litteracitetsutveckling. Vidare belyses språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att stödja elevers litteracitetsutveckling i svenska som andraspråk. Delkursen syftar även till att utveckla studenternas kunskaper om centrala lärandeteorier som sätts i relation till lärande och undervisning.

Språkdidaktik för andraspråksundervisning, 5 hp

Kursen behandlar språkdidaktiska perspektiv och metoder för undervisning i grammatik, ordförråd och uttal. Dessutom behandlas relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inom lärarprofessionen.Kursen belyser bland annat betydelsen av metaspråklig kunskap, relationen mellan perception och produktion samt metoder och strategier för en kontextualiserad grammatik- och ordförrådsundervisning. Studenten ges därmed möjlighet att utveckla vetenskapligt grundad kunskap om undervisningsmetoder för att främja andraspråksinlärning.

Litteracitetsutveckling ur ett andraspråksperspektiv, 10 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning
2. redogöra för, diskutera och problematisera teorier om litteracitet samt språk- och kunskapsutveckling ur ett flerspråkighetsperspektiv
3. med utgångspunkt i genomförd klassrumsobservation teoretiskt reflektera över olika didaktiska val som syftar till att stödja flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling och användning av digitala uttrycksformer

Språkdidaktik för andraspråksundervisning, 5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten

1. på vetenskaplig grund kunna diskutera olika språkdidaktiska metoder för att främja andraspråksinlärning av grammatik, uttal och ordförråd
2. kunna planera undervisning som motiveras utifrån vetenskapliga och professionsgrundade språkdidaktiska kunskaper
3. kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen

Litteracitetsutveckling ur ett andraspråksperspektiv, 10 hp

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Kursen innehåller två obligatoriska workshoppar.

Språkdidaktik för andraspråksundervisning, 5 hp

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, workshoppar, grupparbeten och självstudier.

Litteracitetsutveckling ur ett andraspråksperspektiv, 10 hp

Prov 1: Muntlig presentation och seminarium (Oral Presentation and Seminar), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

Prov 2: Skriftlig salstentamen, (Written Sit-in Exam), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Språkdidaktik för andraspråksundervisning, 5 hp

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig salstentamen.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Litteracitetsutveckling ur ett andraspråksperspektiv, 10 hp

Cummins, Jim (2015). Language differences that influence reading development. I P. Afflerbach (red.),Handbook of individual differences in reading. Reader, text, and context. (s. 223–244). Routledge.

Domeij, Richard & Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 519–543) (24 s.)

Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 169–195) (27 s.)

Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 771–816) (45 s.)

Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Studentlitteratur. (246 s.)

Godhe, Anna-Lena & Molin, Lisa (2016). Att arbeta med digitala och multimodala texter (del 6). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (10 s.) Tillgänglig via internet.

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2018). Språkinriktad undervisning. En handbok. Studentlitteratur. (245 s.)

Holmqvist, Mona (2021). Teorier för undervisning och lärande. Malmö. (s. 27–48, 91–166) (98 s)

Hultén, Magnus (2021). Lärandeteorier. I Andrée, Maria, Carlgren, Ingrid Bladh, Gabriel, & Tväråna, Malin (red.),Ämneslärarens arbete: Didaktiska perspektiv. Natur & Kultur. (s. 229–260) (32 s.)

Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research,  Educaton Inquiry , 4(2). S. 225–242. (18 s) https://doi.org/10.3402/edui.v4i2.22071

Rasmusson, Maria (2015). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Mittuniversitetet (s 50–73) (23 s.)

Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Natur & Kultur (140 s.)

Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.),Skolans möte med nyanlända. Liber (19 s.)

Skolverket (2016). Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk. Kunskapsöversikt. Tillgänglig via Internet.

Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal. Studentlitteratur. (Urval ca 100 s. i samråd med kurslärare)

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013).  Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet.  Studentlitteratur (kap. 3, 5, 7) (55 s.)

Westlund, Barbro (2016). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I: Kindenberg, Björn (red.),  Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk . Liber (s 88–100) (13 s.)

Språkdidaktik för andraspråksundervisning, 5 hp

Ellis, Rod (1998). Teaching and Research: Options in Grammar Teaching. TESOL Quarterly 32(1), s. 39–60. Tillgänglig via internet. (31 s.)

Lim Falk, Maria & Riad, Tomas (2023). Explicit ordundervisning. Natur & Kultur. (urval i samråd med kurslärare, ca 70 s.)

Linjer Fridefors, Liv (2018). Uttalsundervisning i praktiken. Läslyftet. Modul: Nyanländas språkutveckling. Tillgänglig via internet. (13 s.)

Riad, Tomas (2018). Uttalsundervisning för unga. Läslyftet. Modul: Nyanländas språkutveckling. Tillgänglig via internet. (11 s.)

Sahlin, Erik (2017). Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. Lunds universitet. Tillgänglig via internet. (60 s.).

Serder, Margareta & Jobér, Anna (red.) (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Natur & Kultur. S. 13–48 (36 s.)

Strandberg, Agnes & Lundström, Stefan (2023). Design för kontextualiserad grammatikundervisning.  Forskning om undervisning och lärande  11(2), 53–77. (25 s.) Tillgänglig via internet.

Thornberg, Ulrika (2020). Språkdidaktik. Gleerups. (urval i samråd med kurslärare, ca 100 s.)

Wallberg, Helena (2019). Lektionsdesign: en handbok. Gothia. (urval i samråd med kurslärare, ca 70 s.)

Waring, Hansun Zhang, Creider, Sarah Chepkirui, & Box, Catherine DiFelice (2013). Explaining vocabulary in the second language classroom: A conversation analytic account.  Learning, Culture and Social Interaction , 2, 249–264. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2013.08.001

Zetterholm, Elisabeth &Tronnier, Mechtild (2017). Perspektiv på svenskt uttal: fonologi, brytning och didaktik. Studentlitteratur (176 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.