Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Kursen ingår i mastersprogrammet i kriminologi termin 2 och är en kurs inom huvudområdet som kan ingå i examensfordringarna för magister-/masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.

Syftet med kursen är att studenten skall utveckla fördjupad kunskap om hur och på vilket sätt individuella och miljöfaktorer interagerar i individens beslut att begå brott. Ytterligare ett syfte med kursen är att studenten utvecklar fördjupad kunskap i kriminologisk teori och att utveckla sin förståelse av dessa teorier genom att applicera sin kunskap inom forskningsfält centrala för kriminologin.

Kursen ger en fördjupning i valfria teoretiska perspektiv där fokus är på teoriuppbyggnad, empiriskt stöd och praktisk tillämpning. I kursen analyseras och jämförs teoretiska perspektiv av kriminologisk relevans med avseende på begrepp som struktur, kausalordning, samspel och förklaringsnivå. Vidare diskuteras kopplingen mellan teoretiska perspektiv och empiriska tillämpningsområden.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera och jämföra minst två teoretiska perspektiv med avseende på begrepp som struktur, kausalordning, samspel och förklaringsnivå,
2. beskriva det empiriska stödet för de teoretiska perspektiv som valts
3. analysera det vetenskapliga underlaget för detta stöd, och
4. förklara hur de teoretiska perspektiven kan tillämpas empiriskt.

Arbetsformerna utgörs av föreläsningar, seminarier, loggbok och grupphandledning (avser lärandemål 1-4). Närvaro på seminarierna är obligatorisk.

Lärandemål 1-4 bedöms genom

1. litteraturbaserade seminarieuppgifter (lärandemål 1-4)
2. gruppuppgift (lärandemål 1-4)
3. ett individuellt paper (lärandemål 1-4)

Fokus vid bedömning av de olika examinationsuppgifterna är studentens förmåga att beskriva, jämföra, analysera och presentera kunskap om kriminologisk teori och dess empiriska tillämpbarhet. Den individuella insatsen bedöms och säkerställs genom att studenterna under kursen för loggbok som beskriver varje students insats i det gemensamma arbetet. Frånvaro från obligatoriska seminarium kan kompletteras genom att närvara vid ett extra-insatt seminarium enligt beslut av examinator.

För betyget Godkänd krävs att studenten aktivt deltagit i seminarier samt godkänts på individuell skriftlig tentamen. För betyget Väl Godkänd krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse

Rätt till omprov

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Bosworth M, Hoyle C, (2011) What is Criminology? Oxford: Oxford University Press. 551 s.

Brisman A, Carrabine E, South N, (2018) The Routledge Companion to Criminological Theory and Concepts. London: Routledge. 574 s.

Cullen FT, Wright JP, Blevins KR, (2017) Taking stock: The status of criminological theory, Advances in Criminological Theory, vol. 15. New Brunswick: Transaction Publishers. 477 s.

Downes D, Rock P, (2016) Understanding deviance: a guide to the sociology of crime and rule-breaking, Oxford: Oxford University Press. 424 s.

Liebling A, Maruna S, McAra L, (2017) The Oxford Handbook of Criminology, Sixth edition. Oxford: Oxford University Press. 1030 s.

McAra L, McVie S, (2012) 'Negotiated Order: The Groundwork for a Theory of Offending Pathways'. Criminology and Criminal Justice 12: 347-75. 28 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 200 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.