För tillträde till kursen krävs 90 hp varav kurserna SF142B och SF143B ska vara godkända.

Kursen ingår i programmets sjätte termin.

I kursen diskuteras samhällsvetenskapliga metoder och begrepp. En vidareutveckling görs av problemformulering, syfte och frågeställningar samt metod och urval i en kvalitativ respektive en kvantitativ forskningsprocess. Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning diskuteras. Av stor betydelse inom kursen är tillämpningen av olika analysmetoder. Kursen innehåller även utarbetandet av en uppsatsplan för examensarbetet. Syftet med kursen är att studenten introduceras i vetenskapsteori och utvecklar fördjupade kunskaper i forskningsetik samt kvalitativa och kvantitativa metoder för vetenskaplig kunskapsproduktion inom kunskapsområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet,
2. analysera kvalitativ empiri,
3. tolka studier med kvantitativ analys, och
4. motivera och tillämpa etiska begrepp och principer i forskningsprocessen, och
5. utarbeta en plan för examensarbetet.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 1 och 3 sker arbete med instuderingsfrågor till vetenskapliga artiklar som seminariebehandlas. Lärandemål 2 uppnås genom att studenten analyserar texter utifrån någon av de former av analys som behandlats på kursen. Lärandemål 4 uppnås genom att etikansökningar bearbetas och diskuteras på seminarium. Lärandemål 5 uppnås genom att studenten vid en workshop utarbetar en plan för uppsatsarbetet och får formativ feed-back av lärare på denna plan. Samtliga seminarier och workshops är obligatoriska.

Lärandemål 1 examineras muntligt individuellt genom aktivt deltagande på ett seminarium där fokus i bedömningen är studentens förmåga att identifiera och särskilja olika vetenskapsteoretiska begrepp och riktningar. För lärandemål 2 skriver studenten en individuell uppgift om kvalitativ analys där förmågan att analysera empiri står i fokus. Lärandemål 2 examineras dessutom muntligt individuellt på ett seminarium där fokus i bedömningen är att studenten ska kunna identifiera skillnaden på beskrivning av data/empiri och analys. Examination av lärandemål 3 genomförs muntligt vid ett seminarium där studenten enskilt ska presentera en kvantitativ studie inom huvudområdet Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. Fokus i bedömningen för lärandemål 3 är studentens förmåga att beskriva samt tolka hur kvantitativ metod använts i en studie.

Individuell examination av lärandemål 4 sker muntligt vid ett seminarium. Fokus i bedömningen är studentens förmåga till självständiga resonemang med relevanta etiska begrepp. Slutligen examineras lärandemål 5 individuellt muntligt genom aktivt deltagande i en workshop vid vilken uppsatsplanen utarbetas. Fokus i bedömningen av lärandemål 5 är förmågan att planera för ett uppsatsprojekt och dess metodologiska utgångspunkter.

För betyget Godkänt på hela kursen krävs Godkänt på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften om kvalitativ analys samt godkänt på och aktivt deltagande i samtliga muntliga samt obligatoriska moment. För att erhålla betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften om kvalitativ analys samt godkänt på och aktivt deltagande i samtliga muntliga samt obligatoriska moment.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarier kan erbjudas under terminstid.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Allwood C M, Erikson M G (2017) Grundläggande vetenskapsteori – för psykologi och andra beteendevetenskaper. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 217 s.

Antelius E, (2009) Whose body is it anyway? Verbalization, embodiment, and the creation of narratives. Health, 13, 361-379. 19 s.

Barmark M, Djurfeldt G, (2020) Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 104 s.

Braun V, Clarke V, (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. 26 s.

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. (3:e uppl.) Malmö: Liber. 265 s.

Forsman B, (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Rennstam J, Wästerfors D, (2015) Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur. 174 s.

Svedmark E, (2012) Att skydda individen från skada. En forskningsetisk balansakt. I: Kalman H, Lövgren V (Red) Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups. 12 s.

Thomas C, (2004) How is disability understood? An examination of Sociological Approaches. Disability & Society, 19, 569-583. 15 s.

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. 68 s.

25 sidor etikansökningar läses. Tillhandahålles av lärare via Canvas.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.