Målgrupp för uppdragsutbildningen är personer med förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), eller äldre motsvarighet, som är anställda för undervisning i förskoleklassen.

Utbildningen ges på uppdrag av Skolverket.

Kursen ingår inte i något huvudområde

Syfte

Syftet med kursen är att förskollärare ska stärka sin kompetens att undervisa i en eventuellt kommande 10-årig grundskola samt att utjämna skillnaden mellan förskollärarnas utbildning och grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 avseende grundläggande läs- och skrivinlärning.

Innehåll

Kursen lyfter fram hur undervisningen kan ta tillvara elevers nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk. Olika teoretiska aspekter och centrala ämnesdidaktiska begrepp för den grundläggande läs- och skrivundervisningen lyfts fram och analyseras. I kursen studeras barns språkutveckling och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet. Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk, såsom modersmålets betydelse för språk- och kunskapsutveckling. Vidare belyser kursen hur deltagaren kan samtala med elever om innehåll och budskap i olika texter och läromedel och deltagaren får kritiskt granska och ta ställning till val av läromedel.

Utifrån aktuella kursplaner och elevarbeten dokumenterar, analyserar och bedömer deltagaren elevers kunnande och kunskapsutveckling för elevernas fortsatta lärande. Kursen behandlar inkluderande förhållningssätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd.

I kursen bearbetas och fördjupas deltagarnas erfarenheter från sin profession.

Inom kursens ram vidareutvecklar deltagaren sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter samt diskuterar aktuell forsknings- och kurslitteratur.

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

1. redogöra för barns grundläggande läs- och skrivutveckling utifrån centrala svenskämnesdidaktiska begrepp
2. redogöra för olika teoretiska utgångspunkter för läs- och skrivundervisning samt reflektera över hur olika lärandeteorier kommer till uttryck i både analog och digital undervisningspraktik
3. kritiskt granska och ta ställning till val av läromedel, litterära och digitala och multimodala texter utifrån representationer av identitet, klass, etnicitet och genus
4. redogöra för modersmålets betydelse för språk- och kunskapsutveckling
5. redogöra för inkluderande förhållningsätt i bemötande av elever i behov av särskilt stöd samt för skillnader mellan andraspråksdrag och läs- och skrivsvårigheter
6. beskriva och diskutera hur uppföljning och bedömning av läs- och skrivlärande kan organiseras som grund för fortsatt lärande och undervisning utifrån likvärdighetsperspektiv.

Kursen ges som en distanskurs med ett fåtal dagar per termin förlagda som fjärrundervisning. Övriga distansinslag bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, seminarier, workshops och diskussioner. Kursens genomförande bygger på att deltagarna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra deltagare och lärare, och genom aktivt bidragande med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Prov 1: Akademisk text (Academic Text), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Akademisk text (Academic Text), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 4, 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 1 och Prov 2.

Alatalo, Tarja (red.) (2019).  Läsundervisningens grunder . Andra upplagan. Malmö: Gleerups (318 s.)

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Fast, Carina (2019). Literacy- i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur (202 s.)

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (red.) (2020). Skrivundervisningens grunder. Första upplagan. Malmö: Gleerups. (336 s.)

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, 4., uppdaterad uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren (275 s.)

Kåreland, Lena (red) (2005). Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. S. 25–152 (127 s.)

Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Första upplagan Stockholm: Liber (Ca 85 sidor)

Pettersson, Karin (2021). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3. Genrepedagogik, ASL och digitala resurser. Lund: Studentlitteratur (100 s enligt kursledares anvisning).

Säljö, R (2017)- Den lärande människan- teoretiska traditioner. I: Lundgren, Säljö, Liberg Lärande, skola bildning (60s)

Schmidt, Catarina (2023). Kommunikativa klassrumspraktiker. Tidig läs- och skrivundervisning. Lund: Studentlitteratur (239 s).

Svensson, Gudrun; Svensson, Jenny; Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket (157 s.) (Tillgänglig via internet)

Malmö universitet ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet

.

Om en deltagare har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta deltagaren genomföra prov på ett alternativt sätt.