Avlagd kandidatexamen inom polisiärt arbete, kriminologi, socialt arbete, socialantropologi, sociologi, statsvetenskap eller juridik, med ett självständigt examensarbete om 15hp.

Kursen ges som en fristående kurs och kan ingå i en generell examen på avancerad nivå (magister) inom huvudområdet polisiärt arbete.

Under de senaste fyra decennierna har polisiärt arbete genomgått viktiga förändringar. Från att ha varit intimt förknippat med Polismyndighetens arbete utförs polisiärt arbete idag av många aktörer (t.ex. kommuner, privata försäkringsbolag och andra statliga myndigheter). Det skapar nya möjligheter i det brottspreventiva och brottskämpande arbetet. Samtidigt ställer det nya krav på samordning och samarbete mellan och över organisationsgränser.

Denna kurs behandlar frågor om det förändrade polisiära landskapet med särskilt fokus på samverkansmodeller och kritiska perspektiv på implementeringen av samverkansprojekt inom polisiärt arbete. I kursen diskuteras hur samverkan har etablerats som en viktig modell inom huvudområdet polisiärt arbete och hur denna utveckling påverkat hur polisiärt arbete organiseras. Vidare behandlas vilka de organisatoriska möjligheter och begräsningar är förenat med samverkan inom huvudområdet polisiärt arbete.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

1. beskriva samverkan som arbetsmodell inom polisiärt arbete, dess historiska framväxt och grundläggande antaganden,
2. applicera centrala begrepp och teorier på olika samverkansmodeller, och
3. kritiskt reflektera över praktiska konsekvenser av samverkan inom huvudområdet polisiärt arbete.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, förinspelat material och seminarier. För att studenten ska uppnå samtliga lärandemål (1-3) presenteras och diskuteras kurslitteraturens teman och innehåll i föreläsningsform, vilket kan bestå av förinspelat material. För att uppnå samtliga lärandemål (1-3) diskuteras och analyseras även de ämnen som behandlats under föreläsningarna även i seminarieform. Inför seminarierna arbetar studenterna självständigt med instuderingsuppgifter som sedan diskuteras i grupp vid seminarietillfällena.

Lärandemål 1–3 examineras genom individuell skriftligt uppgift. Fokus i bedömningen av den skriftliga uppgiften är studentens förmåga att utifrån kurslitteraturen redogöra, beskriva och kritiskt reflektera över samverkan i polisiärt arbete med särskilt fokus på arbetsmodellens utveckling samt för- och nackdelar. Bedömningskriterier för samtliga moment finns i studiehandledningen.
För godkänt betyg på kursen krävs godkänt betyg på den skriftliga uppgiften.
För väl godkänt betyg på kursen krävs väl godkänt betyg på den skriftliga uppgiften.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Alstam K, Forkby T, (2022) Finding a Suitable Object for Intervention: On Community-Based Violence Prevention in Sweden. Societies, 12(3), 75. 29-41.

Berg G, Gustafsson C, Karlsson R, (2020) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. (3:e uppl) Brottsförebyggande rådet. 103 sidor

Crawford A, Cunningham M, (2015) Working in partnership. In J. Fleming (Ed.) Police leadership – Rising to the top (pp. 71-94). Oxford: University Press.

Crawford A, Evans K, (2017) Crime prevention and community safety. In A. Liebling, S. Maruna, & L. McAra (Eds.) The Oxford Handbook of Criminology (6 ed., pp. 797–824). Oxford University Press.

Crawford A, L’Hoiry X, (2019) Boundary crossing: Networked policing and emergent ‘communities of practice’in safeguarding children. In Policing Across Organisational Boundaries (pp. 54-73). Taylor & Francis.

Danermark B, Kullberg C, (1999) Samverkan – Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur. 184 sidor.

Danermark B, (2000) Samverkan - himmel eller helvete? En bok om den svåra konsten att samverka. Stockholm: Gothia. 64 sidor.

Dupont B, Whelan C, Manning P K, (red.) (2019) Policing across organisational boundaries developments in theory and practice. Abindgon, Oxon : New York, NY: Routledge. 120 sidor

Edvall Malm D, (2012) Det socio-polisiära handlingsnätet: om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbruk. (Doctoral dissertation, Umeå University, Department of Social work, Umeå). 211 sidor.

Forkby T, Alstam K, Gunnarson C, Wahlgren P, Rostami A, Sarnecki J, (red.) (2023) Problemlösningarnas eviga nu. Lund: Studentlitteratur. 338 sidor

Hedberg Rundgren Å, Klinga C, Löfström M, Mossberg L, (red.) (2022) Perspektiv på samverkan: om utmaningar och möjligheter i välfärdens praktik. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. 463 sidor.

Huxham, C, (2003) Theorizing collaboration practice. Public management review, 5(3), 401-423.
O’Neill M, McCarthy D J, (2014) (Re) negotiating police culture through partnership working: Trust, compromise and the ‘new’pragmatism. Criminology & criminal justice, 14(2), 143-159.

Stenström A, (2023) The Everyday Realities of Partnership Policing and the Dynamics of Administrative Growth. Policing & Society, 33(9-10), 1051-1065.

Yakhlef S, Basic G, Åkerström M, (2015) Project Turnstone: Successful collaboration and collaboration obstacles in police, border, and coast guard cooperation. Lund: Lund university (Media-Tryck). 74 sidor.

Åkerström M, Wästerfors D, Yakhlef S, (2020) Meetings or power weeks? Boundary work in a transnational police project. Qualitative Sociology Review, 16(3), 70-84.

Vetenskapliga artiklar, rapporter och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.