Studie- och yrkesvägledarexamen eller motsvarande, med ett självständigt arbete om 15 hp.

Kursen ingår i Karriärutveckling, magisterprogram

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap om och förståelse för olika perspektiv på karriärövergångar mellan utbildningar och arbeten.

I kursen används samhälls- och organisationsteoretiska perspektiv för att tolka ungdomars och vuxnas övergångar mellan utbildning och arbete, mellan olika arbeten, eller andra typer av karriärövergångar. Här behandlas frågor om utbildningssystem, arbetsmarknad och förändrade villkor i både skola och arbetsliv. Vidare problematiseras individers möte med samhällsinstitutioner och organiseringen av karriärövergångar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika samhälls- och organisationsteoretiska perspektiv med avseende på karriärövergångar
2. identifiera och kritiskt granska olika typer av karriärövergångar
3. analysera mötet mellan samhälle, organisation och individ i karriärövergång

Föreläsningar, seminarier, arbete i grupp och självstudier.

Samtliga tre mål examineras genom 1) ett litteraturseminarium, 2) skriftliga inlämningsuppgifter , och 3) en individuell analyserande text som diskuteras och försvaras på ett muntligt seminarium.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Berger, Tor and Frey, Carl (2016), “Structural Transformation in the OECD: Digitalisation, Deindustrialisation and the Future of Work”, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 193, OECD Publishing, Paris. (53 s.)

Gillberg, Gunnar, Ljungar, Erik, Peixoto, Anna & Axelsson, Jonas (red.) (2020). *Vad är arbetsvetenskap?: en introduktion. * Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur. (244 s.)

Hedenus, Anna & Backman, Christel (2018). Nätgranskning i samband med rekrytering: hur, vad och varför (inte)? Arbetsliv i omvandling, (1), (55 s.)

Håkansson, Peter Gladoic & Bejakovic, Predrag (2020). Labour market resilience, bottlenecks and spatial mobility in Croatia, Eastern Journal of European Studies, 11(2), (20 s.)

Håkansson, Peter & Nilsson, Anders (red.) (2013) *Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940–1975. * Lund: Nordic Academic Press (186 s.)

McMahon, Mary & Watson, Mark (2020)., Career counselling and sustainable decent work: Relationships and tensions. South African Journal of Education, 40(1) 1–9 (9 s.)

Olofsson, Jonas, Lundahl, Lisbeth, Lexelius, Anders, Rolfsman, Ewa & Östh, John (2012). Ungas övergångar mellan skola och arbete. Förutsättningar, lokala strategier och åtgärder. Umeå: Umeå universitet. (60 s.)

Povrzanovic´ Frykman, Maja & Öhlander, Magnus (2018). Högutbildade migranter i Sverige. Lund: Arkiv förlag (231 s.)

Scott, W. Richard (2014). *Institutions and organizations: ideas, interests and identities. * 4. ed. Thousand Oaks, Calif.: SAGE Publications, Inc. (345 s.)

Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer. (ca 100 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.