Genomgångna kurser: ET702E Education: Perspectives on Teaching and the Teacher

Huvudområde Pedagogik

Kursen ingår i Utbildningsteori, masterprogram

A1F

Kursens syfte är att studenten ska utveckla en kritisk förståelse för utbildning som ett fostrande projekt. Kursen syftar vidare till att studenten ska fördjupa sin förståelse för utbildning som en komplex process av personlig förändring och mellanmänsklig påverkan. Syftet är vidare att studenten ska fördjupa sin kunskap kring akademiska skrivgenrer inom utbildningsteori.

Kursen tar sin utgångspunkt i frågor som ”Vad är fostran?”, ”Vem fostras, och av vem?” och ”Varför fostras vi?”. I kursen ges en introduktion till historiska och samtida förståelser av fostran i utbildningssammanhang, och grundläggande idéer om vad det innebär att fostras genom utbildning diskuteras och utmanas. Inom kursen kommer etablerade utbildningsideal som medborgarskap, demokrati, personlig autonomi och frihet att granskas kritiskt. Vidare utforskas akademiskt läsande och skrivande som en central del av utbildningsteoretisk metod.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. jämföra och diskutera historiska och samtida teorier om fostran och hur dessa mottagits och utmanats,
2. kritiskt utforska och tillämpa olika akademiska skrivstilar och genrer inom utbildningsteori,
3. problematisera fostran genom utbildning i relation till spänningsfältet mellan personlig autonomi och medborgarskap.

Kursen bygger på regelbundna föreläsningar, seminarier, workshops och samläsning. Responsgivning studenterna emellan tillämpas genomgående i kursen.

Prov 1: Skriftlig examination (Written Exam), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig examination (Oral Exam), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

Villkor för betyg på hel kurs anges vid kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aristotle (2004). The Nichomachean Ethics. London: Penguin Classics (336 s)

Bridges, David & Smith, Richard (2007). Philosophy, Methodology and Educational Research. Malden, MA: Wiley (372 s)

Curren, Randall (2017). Why character education? IMPACT: Philosophical Perspectives on Education Policy, (24), pp. 1–44 (44 s)

Gatens, Moira (2020). Singularity, similarity, and exemplarity in Spinoza’s philosophy. Ethics and Education, 15:2, pp. 200-212 (12 s)

Gur–Ze’ev, Ilan (2002). Bildung and critical theory in the face of postmodern education. Journal of Philosophy of Education, 36, pp. 391-408 (18 s)

Hesse, Hermann (2000). The Glass Bead Game. London: Vintage (530 s)

Humboldt, Wilhelm von (2000). Theory of Bildung. In: Westbury, Ian, Hopmann, Stefan & Riquarts, Kurt (eds.), *Teaching as a Reflective Practice: The German Didaktik Tradition.*London: Routledge (pp. 57-62) (5 s)

Masschelein, Jan & Ricken, Norbert (2003). Do We (Still) Need the Concept of Bildung? Educational Philosophy and Theory, 35:2, pp. 139-154 (15 s)

Masschelein, Jan & Simons, Maarten (2013). In Defence of the School: A Public Issue. Leuven: E-ducation, Culture & Society Publishers (150 s) (tillgänglig på internet)

Mollenhauer, Klaus (2014). Bildsamkeit: trusting that children want to learn. In: Mollenhauer, Klaus & Friesen, Norm (eds.), Forgotten Connections: On Culture and Upbringing. London: Routledge (pp. 56-83) (28 s)

Nietzsche, Friedrich (1992). Ecce Homo. London: Penguin Classics (144 s)

Rousseau, Jean-Jacques (1979). Emile or On Education. New York: Basic Books (501 s)

Shelley, Mary J. (2003). Frankenstein. Or the modern Prometheus. London: Penguin Classics (352 s)

Woolf, Virginia (2008). To the Lighthouse. Oxford: Oxford University Press (328 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.

Svenskt kursnamn: Pedagogik: Utbildning, fostran och bildning