Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska kunna sätta in historieundervisning i ett större historiskt perspektiv genom att tillägna sig kunskaper om svenskt 1900-tal utifrån olika berättelser om skola och utbildning, samt analysera dessa utifrån olika kategorier. Vidare ska studenten utveckla sina kunskaper om muntlig historia som metod och teori.

Med fokus på olika individuella berättelser om och perspektiv på svensk 1900-talshistoria, studerar och analyserar studenterna den svenska samhällsomvandlingen under århundradet. I centrum står frågor om hur olika aspekter av utbildning hänger samman med genus, generation, etnicitet, migration och samhällsförändringar. I kursen behandlas hur muntlig historia metodologiskt kan användas i såväl vetenskapliga undersökningar som i skolans historieundervisning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera olika berättelser om skolgång och utbildning med hjälp av kategorierna genus, generation, klass, etnicitet, i relation till svensk 1900-talshistoria
2. skapa, problematisera och använda muntligt historiskt källmaterial
3. diskutera hur muntlig historia kan användas i skolans historieundervisning

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och arbete med en undersökning som kan presenteras skriftligt och digitalt.

Bedömningsformer

Vetenskaplig text och opposition (academic essayand seminar), 9 hp. Samtliga lärandemål.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Vid omtentamen kan examinationsformen ändras till skriftlig tentamen.

Kurslitteratur

Ambjörnsson, Ronny (2010), Mitt förnamn är Ronny. Berättelsen om en klassresa, Stockholm: Bokförlaget Atlas, (s. 5–109)

Berntsson, Kerstin (2012). Spelar släkten någon roll? "Den lilla historien" och elevers**historiemedvetande. Licentiatavhandling Lund: Lunds universitet. (184 s.) Tillgänglig på Internet

Danielsson Malmros, Ingmarie (2012). Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. Höör: Agerings förlag. (s. 84–251).

Nordin, Svante (2019), Sveriges moderna historia, Stockholm: Natur & Kultur (s. 95–327)

Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 8. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur (287 s.).

Thor Toreby, Malin & Hansson, Lars (red.) (2015). Muntlig historia: i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (207 s.).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.