Grundläggande behörighet.

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Kursens bärande tanke är att språk- och kunskapsutveckling hänger ihop med val av stoff och arbetsformer samt är en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation är avgörande. Diskussioner förs om hur inkludering kan främjas i den kulturellt heterogena skolan och hur pedagogen kan verka för en flerstämmig lärandemiljö där barn och ungdomar ges likartade möjligheter till delaktighet och lärande. Särkskilt uppmärksammas kunskapsinhämtning på modersmålet och studiehandledning. I kursen behandlas vidare olika inlärningsstilar och pedagogiska inriktningar samt studieteknik och studiehandledning. Dessutom fokuseras strukturer i det svenska språket i ett funktionellt perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• använda relevanta teoretiska begrepp för att reflektera över barns och ungas utveckling och lärande
• exemplifiera och problematisera kring olika lärstrategier och läroprocesser
• redogöra för betydelsen av skapande processer i det pedagogiska arbetet i syfte att skapa ett flerstämmigt klassrum
• kritiskt granska och värdera texter som elever möter i olika läromedel
• beskriva och kommenterar svenska språkets strukturer och regler i ett kontrastivt perspektiv.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuella uppgifter, paruppgifter, gruppseminarier och kursträffar. Kursen ges som nätburen undervisning med inslag av obligatoriska campusförlagda träffar.

Examinationen består av tre delar:

Den första består av att studenterna utifrån egen skriftlig dokumentation av relevanta teoretiska begrepp med kurskamraterna reflekterar över barns och ungas socialisation, utveckling och lärande.

Den andra delen består av en individuell muntlig redovisning där studenten ska förklara betydelsen av skapande processer i det pedagogiska arbetet för att skapa ett flerstämmigt klassrum, där samtalet står i fokus.

Den tredje delen består av en parvis genomförd skriftlig läromedelsgranskning, där läromedelstexter som barn kan tänkas möta i för- och grundskola analyseras och diskuteras utifrån ett såväl innehållsmässigt som språkligt perspektiv.

Bunar, Nihad (2015)Nyanlända och lärande(2015) Natur och Kultur (304 s )

Burman, Anders ( 2014) Pedagogikens idéhistoria. Uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år, Studentlitteratur ( i urval 100 s)

Claesson, Silva (2002)Spår av teorier i praktiken. Studentlitteratur (120s)

Dysthe, Olga (2003)Dialog, samspel och lärande Lund: Studentlitteratur. ( urval 150 s) /Dysthe, Olga (1995)Det flerstämmiga klassrummet Lund: Studentlitteratur. ( urval 150 s)

Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspåkighet, Skolverket 2012 (134 s)

Gärdenfors, Peter,Lusten att förstå. (2010) Natur och kultur (271 s)

Hessel, Agnéta och Ekberg, Camilla (red) (2008)Modersmålslärare berättar. (120s)

Hessel, Agnéta och Ekberg, Camilla (red) (2011)Nya perspektiv. (150s)

Källström, Roger (2012), Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur. (200 s.)

Reichenberg, Monica (2012), Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur (140s)

Svensson, Gudrun (2017)  Transpråkande i teori och praktik.  Studentlitteratur ( 244.s)

Kurspaner i modersmål, svenska och svenska som andraspråk

Valbar litteratur i samråd med kursledare 500 sidor

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.