Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Naturkunskap 2 (eller biologi 1 och kemi 1), Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6. Eller: Matematik fortsättning nivå 1b eller fortsättning nivå 1c, Naturkunskap nivå 2 (eller biologi nivå 1 och kemi nivå 1), Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 samt förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 7–9 eller gymnasiet lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

-

Innehåll

Studenten ska utveckla kunskaper kring grundläggande fysikaliska och kemiska begrepp och modeller, samt tillämpningar av dessa i vardag och samhälle. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla en förståelse för naturvetenskapernas didaktik samt kontextbaserad undervisning.

I kursen introduceras professionsämnet Naturkunskap och lärande, bland annat behandlas naturkunskapsämnets ämnesplan i och progressionen i både ämne och ämnesdidaktik, mellan och i ämnets sex kurser. Den klassiska mekanikens teori och begreppsbildning kring rörelse (en- och tvådimensionell), orsak och verkan samt rörelsemängd behandlas.

Grundläggande begrepp med syfte att skapa en förståelse för organiska och biokemiska molekyler, deras uppbyggnad samt reaktionsmekanismer behandlas med fokus på mat, kost och hälsa och kostens påverkan på miljön.

Modeller för att förstå och beskriva naturvetenskapliga fenomen i vardagliga och samhälleliga kontexter studeras och elevers föreställningar och lärande om världen problematiseras. Vidare används modeller för analys och design av undervisning i naturkunskap.

Genom laborativt arbete tränas både eget handhavande och metodik för laborativt arbete med elever.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva, förklara, tillämpa och reflektera över i kursen behandlade fysikaliska och kemiska begrepp och modeller
2. identifiera, beskriva och förklara det naturvetenskapliga innehållet i vardagsfenomen och händelser
3. beskriva och diskutera naturkunskapsämnets karaktär och innehåll med utgångspunkt i läroplanen, elevers relation till ämnet samt ämnets plats i gymnasieskolan
4. ge exempel på undervisning som kan främja elevers kunskapsutveckling i naturkunskap
5. behärska grundläggande laboratoriemetodik

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, övningar, laborationer, undersökningar, grupparbete, litteraturseminarier, gestaltningar och datorbaserat lärande. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande. Laborationer och seminarier utgör obligatoriska moment i kursen.

Bedömningsformer

Prov 1: Individuell skriftlig salstentamen (Written on Campus Examination) 10hp. I detta prov examineras mål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig presentation och laborativ examination (Oral Presentation and Laboratory Examination) 5hp. I detta prov examineras lärandemål 3-4 genom en muntlig presentation. Lärandemål 5 examineras genom en laborativ examination.

För betyget väl godkänd (VG) krävs VG på prov 1.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Andrée, Maria (2012) Vardagsanknytning som pedagogiskt redskap. I: Strömdahl, Helge & Tibell, Lena (Red.) Skola och naturvetenskap (15 s).

Christensson, Camilla & Sjöström, Jesper (2014). Chemistry in context: analysis of thematic chemistry videos available online. Chemistry Education Research and Practice, 15(1), 59-69. (10 s).

Hansson, Lena, Leden, Lotta & Jönsson, Anders (2022). Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap. Gleerups (75 s).

Hellberg, Annika (2013). Så arbetar du med kemikalier i skolan. Arbetsmiljöverket (138 s).

Heller, Douglas P. & Snyder, Carl H. (2015). Visualizing everyday chemistry. John Wiley & Sons Ltd (Kapitel 1-8, 10-11 och 14) (360 s).

Hewitt, Paul (2013). Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (Kapitel 3-5 och 7) (90 s).

Jakobsson, Gunilla (2003). Vardagskemi. Studentlitteratur (200 s).

Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2015). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (Kapitel 1, 2 och 4) (130 s).

Artiklar och webbsidor (ca 250 s).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.