Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS173F Ateljeristautbildning - kulturpedagogik för förskola och skola I (godkänd) KS102F Ateljeristautbildning - kulturpedagogik för förskola och skola II (godkänd)

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Inget huvudområde

Innehåll

Kursen syftar till att studenten fördjupar färdigheter i visuell kommunikation och gestaltande bildarbete. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar handlingskompetens för arbete med barns visuella röster i samhället.

Kursen innehåller gestaltande arbete där materialitet i till exempel papper och lera undersöks ur ett posthumanistiskt perspektiv genom både eget bildskapande men även i barn och ungdomsgrupp. I kursen genomförs ett projektarbete med barn och unga, med fokus på barns visuella röster i samhället.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. använda gestaltande metoder för att utforska det omgivande samhället
2. motivera och problematisera val av material och tekniker ur ett posthumanistiskt perspektiv
3. planera och genomföra ett undersökande projektarbete med barn, där syftet är att stärka barns visuella röst i samhället
4. synliggöra barns visuella röster genom analys av dokumenterat material

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgörs av workshop, seminarier, föreläsningar, grupparbeten och självstudier. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål.

Bedömningsformer

Prov 1: Muntlig och visuell presentation (Oral and Visual Presentation), 2,5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Publikation (Publication), 5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 3 och 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga prov.

Kurslitteratur

Bergstedt, Bosse (red.) (2017). Posthumanistisk pedagogik: teori, undervisning och forskningspraktik. Första upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning (280 s.)

Hansson, Hege (2018). Att ge form åt förskolans innehåll. Stockholm: Lärarförlaget (272 s.)

Hultman, Karin (2011). Barn, linjaler och andra aktörer: posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet (89 s)

Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. Första upplagan. Malmö: Gleerups utbildning (151 s.)

Pacini-Ketchabaw, Veronica, Kind, Silvia & Kocher, Laurie L. M. (2016). Encounters with materials in early childhood education. London: Routledge (92 s)

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.