Kursplan
Kursplan våren 2028
Benämning
Engelsk benämning
Kurskod
Omfattning
Betygsskala
Undervisningsspråk
Beslutande instans
Giltig från
Inrättandedatum
Fastställandedatum
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Behörighetskrav
1. Kandidat- eller högskoleingenjörsexamen i materialteknik, maskinteknik, fysik, kemi eller motsvarande. Examen måste omfatta minst 180 hp
2. Minst 22.5 hp matematik
3. Engelska 6. Eller: Engelska nivå 2
Utöver de formella förkunskapskraven förutsätts att studenten har kunskaper från kursen:
MT650E: Materialfysik och materialteknik
Huvudområde
CTMAV Materialvetenskap
Fördjupningsnivå
A1F Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i huvudområdet materialvetenskap och kan ingå i masterexamen i materialvetenskap (120 hp).
Innehåll
Del 1: Laboratoriebaserade karakteriseringsmetoder
- Optisk metallografi och mikrostrukturanalys
- Elektronmikroskopi (SEM, TEM), elektrondiffraktion, EBSD och EDS
- Rasterprobmikroskopi (t.ex. AFM)
- Röntgendiffraktion (XRD) och röntgenspektroskopi
- Ytanalys (t.ex. XPS, AES)
- Röntgenradiografi och tomografi i laboratoriemiljö
Del 2: Synkrotron- och neutronbaserade karakteriseringsmetoder
- Synkrotronljuskällors uppbyggnad och egenskaper
- Avancerade röntgenexperiment vid synkrotronljusanläggningar (högupplösande diffraktion, totalspridning, småvinkelspridning, tomografi, spektroskopi, in situ- och operando-mätningar)
- Neutronkällors uppbyggnad och egenskaper
- Neutrondiffraktion, småvinkelneutronspridning, reflektometri och avbildning
- Tidsupplösta experiment och studier under extrema betingelser
Lärandemål
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna:
1. Redogöra för de fysikaliska principerna bakom laboratoriebaserade och storskaliga karakteriseringsmetoder, inklusive växelverkan mellan strålning/partiklar och materia.
2. Förklara uppbyggnad och funktion hos synkrotronljus- och neutronkällor samt deras särskilda egenskaper jämfört med laboratoriebaserade tekniker.
3. Beskriva hur olika metoder ger komplementär information om mikrostruktur, kristallstruktur, sammansättning och ytegenskaper på olika längd- och tidsskalor.
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna:
4. Välja och motivera lämpliga karakteriseringsmetoder för att undersöka givna materialvetenskapliga problemställningar.
5. Tolka och kritiskt analysera experimentella data från mikroskopi, diffraktion och spridningsmetoder, inklusive synkrotron- och neutronexperiment.
6. Utföra simuleringar samt analysera data från synkrotron- och neutronexperiment med hjälp av beräkningsverktyg.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs ska studenten kunna:
7. Kritiskt värdera karakteriseringsmetoders möjligheter och begränsningar, inklusive upplösning, känslighet, penetrationsdjup och experimentella osäkerheter.
8. Bedöma datakvalitet och tillförlitlighet samt identifiera potentiella felkällor och artefakter.
9. Reflektera över etiska, säkerhetsmässiga och resursmässiga aspekter av avancerad experimentell infrastruktur, inklusive ansvarsfull användning av storskaliga forskningsanläggningar.
Arbetsformer
Föreläsningar, seminarier, datorövningar, studiebesök och självstudier.
Bedömningsformer
Krav för godkänt (UA)
- Skriftlig tentamen (Lärandemål 1-4, 8; 6 hp UA)
- Datorövningar (Lärandemål 5,6; 2 hp UG)
- Presentationer och deltagande i seminarier (Lärandemål 7-9; 2 hp UG)
Slutbetyget baseras på tentamen.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Leng, Y. (2013). Materials Characterization: Introduction to Microscopic and Spectroscopic Methods, 2nd ed. Wiley-VCH Verlag GmbH. Weinheim, Germany.
- Willmott, P. (2019). An Introduction to Synchrotron Radiation - Techniques and Applications: Wiley-Blackwell.
- Ytterligare litteratur och vetenskapliga artiklar utses av lärare.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.