Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NO235B Naturorientering, teknik och lärande: Fysik och teknik (genomgången)

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap inom naturvetenskap och teknik samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska information och ta ställning i hälso-, samlevnads-, hållbarhets- och energifrågor.
Kursen syftar även till att studenten ska utveckla ämnesdidaktisk kompetens relevant för undervisning från skolår fyra till och med skolår sex.

I kursen behandlas tekniska lösningar med koppling till livsmedel. Vidare behandlas grundläggande programmering och i samband med detta genomförs teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

I kursen behandlas vågrörelse med tillämpning inom akustik och elektromagnetiska vågor. Vidare behandlas energiformer och energisystem med stöd av begrepp som arbete, effekt, energiomvandling, energiprincipen, verkningsgrad och energikvalitet. I kursen identifieras frågor kring energisystem och hållbar utveckling ur såväl ett kemiskt som fysikaliskt perspektiv.

I kursen ingår studier av organ och organsystem samt av människokroppens funktion. Kost och hälsa är en del av kursen, men även kopplingen till samlevnad, hållbar utveckling och livets utveckling. Miljö- och hälsofrågor lyfts fram och diskuteras, såsom klimatproblematiken och hur den demokratiska medborgarens medvetna val påverkar människan och hennes omgivning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva och värdera livsmedelstekniska lösningar
2. programmera och styra egna konstruktioner samt dokumentera och värdera process och produkt
3. beskriva fysikaliska egenskaper hos ljud och ljus samt hur ljud och ljus uppfattas av människor och djur
4. beskriva olika energisystem och energiomvandlingar med hjälp av fysikaliska beräkningar och resonemang
5. diskutera aktuella frågor kopplade till hållbarhet med hjälp av fysikaliska förklaringsmodeller samt beskriva energi- och resursfrågor ur lokala och globala perspektiv
6. redogöra för matens innehåll och näringsämnenas uppbyggnad, hur valet av kost påverkar människans hälsa och miljö samt metoder för att hantera maten
7. förklara uppbyggnad och funktion från cell till organsystemen i människokroppen
8. planera och analysera en lektionssekvens utifrån temat kost, hälsa, samlevnad och hållbar utveckling samt reflektera kring sin kunskapsutveckling inom området
9. argumentera i hälso-, hållbarhets- och samlevnadsfrågor utifrån naturvetenskapliga och samhälleliga perspektiv, samt kritiskt granska information om mat- och hälsofrågor

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier, självstudier, studiebesök samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

Kursens obligatoriska moment är studiebesök, praktiskt arbete och seminarier.

Prov 1: Muntlig och digital presentation (Oral and Digital Presentation), 3,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Skriftlig salstentamen (Written Sit-in Examination), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 3-5.

Prov 3: Skriftlig salstentamen (Written Sit-in Examination), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 6 och 7.

Prov 4: Muntlig presentation och en skriven text (Oral Presentation and a Written Text), 2,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 8 och 9.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2020). Naturvetenskapens bärande idéer, 3 uppl: För lärare F-6. Malmö: Gleerups utbildning. (kap. 3) (36 s)

Areskoug Mats & Eliasson, Per (2017). Energi för hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur. (kap. 1, 3-6) (116 s)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2022). Undervisa i teknik. För lärare i grundskolan. 3 uppl. Malmö: Gleerups utbildning. (kap. 4-6) (110 s)

Ljung, Johanna (2004). Kroppens kemi–om balans, obalans och botemedel. Stockholm: Liber. (120 s) Tillhandahålls i samband med kursstart.

Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (2011). Kemi – den gränslösa vetenskapen. (112 s)

Vårdguiden 1177: Kroppens uppbyggnad och funktion. Hämtas från internet.

Åkerfeldt, Anna; Källander, Susanne & Selander, Staffan (2018). Programmering: Introduktion till digital kompetens i grundskolan. Stockholm: Liber. (160 s)

Åkesson Nilsson, G. (2019). Våra byggstenar: grundläggande kemi för grundlärare f-6. (3:a upplagan). Rödeby: Gunilla Åkesson Nilsson. (kap. 15 och 16, 61 s)

Östlind, Olle; Johansson, Sverker & Anderberg Elsie (2012). Fysik för lärare. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur. (kap.12-13, 16) (49 s)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 150-300 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.