Grundläggande behörighet

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om genusvetenskapliga begrepp och intersektionella perspektiv samt förmåga att med hjälp av dessa analysera utbildningssystem och pedagogiska praktiker.

Kursen tar sin utgångspunkt i perspektiven genus och intersektionalitet. Dessa perspektiv används inom ramen för kursen för att förstå och kritiskt studera samtida utbildningssystem och pedagogiska praktiker. Det innebär att studenten får analysera olika aspekter av förskole- och skolverksamhet med hjälp av bland annat begreppen genus, sexualitet, etnicitet, ras, klass och ålder.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för centrala genusvetenskapliga begrepp och intersektionella perspektiv.
• redogöra för utvecklingen av frågor om genus och makt i relation till utbildning i ett historiskt perspektiv
• beskriva, analysera och problematisera utbildningssystem och pedagogiska praktiker utifrån såväl genus- som intersektionella perspektiv

Kursen genomförs på distans och går på halvfart. Arbetsformerna består av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier och reflektionsuppgifter.

Samtliga mål examineras genom en hemtentamen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Ahmed, Sara (2012). On being included: racism and diversity in institutional life. Durham, N.C.: Duke University Press (introduktionskap.) (17 s) (tillgänglig på Canvas)

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) (2019).Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur (del 1, kap 1-3 samt urval i samråd med kursledare) (ca 150 s)

Kumashiro, Kevin K. (2009). Postperspektiv på antidiskriminerande undervisning i engelska, matematik och samhälls- och naturorienterande ämnen. Tidskrift för genusvetenskap. 2009:1, s. 11-34 (23 s) (tillgänglig på internet)

Langmann, Elisabet, & Månsson, Nicklas (2016). Att vända blicken mot sig själv: En problematisering av den normkritiska pedagogiken. Pedagogisk forskning i Sverige, 21(1–2), s. 79–100 (22 s) (tillgänglig på internet)

Martinsson, Eva-Lena & Reimers, Eva (red.) (2020). Skola i normer. 3 uppl. Malmö: Gleerups (240 s)

Reimers, Eva, Bengtsson, Jenny & Hellman, Anette (red.) (2021). Normer i förskolan. Första upplagan Malmö: Gleerups (152 s)

Sverige. Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (2014). Inte bara jämställdhet: intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. Stockholm: Fritze, s. 11-29 (18 s) (tillgänglig på internet)

Slater, Jenny, Jones, Charlotte & Procter, Lisa (2018) School toilets: queer, disabled bodies and gendered lessons of embodiment,?Gender and Education, 30:8, 951-965 (15 s) (tillgänglig på internet)

Wernersson, Inga (2006). Genusperspektiv på pedagogik. Stockholm: Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning (68 s) (tillgänglig på internet)

Vetenskapliga artiklar kan tillkomma vid kursstart. Ytterligare litteratur väljs i samråd med kursledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.