Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen ingår i termin 2 på kriminologiprogrammet.

Kursens syfte är att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om olika perspektiv, teorier och begrepp inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi.

Kursen behandlar grundläggande perspektiv, begrepp och teorier inom tre områden: vetenskapsteori, sociologi och psykologi. Stor vikt läggs vid problemformulering och tillämpning av kriminologins vetenskapsteoretiska grunder, samt sociologiska och psykologiska teorier och begrepp med relevans för aktuella och centrala frågeställningar inom kriminologisk forskning. Vetenskapsteorin berör olika perspektiv på hur kunskap betraktas och på vilka sätt kunskap uppnås och utvecklas inom vetenskapen. Sociologin behandlar olika sociala perspektiv på samhällsutveckling samt människors handlingar, interaktioner och grupptillhörighet. Psykologin innefattar individuella perspektiv på människors kognition, beteende, personlighet och livsutveckling. Dessutom berörs vetenskaplig metodik och forskningsetik inom varje område.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. beskriva huvuddragen i vetenskapsteori, vilka inkluderar centrala problemställningar och begrepp av relevans för kunskap, logik och vetenskapliga förklaringar,
2. beskriva huvuddragen i sociologi, vilka inkluderar olika sociala perspektiv och teorier om samhällsutveckling, människors handlingar, interaktioner och grupptillhörighet,
3. beskriva huvuddragen i psykologi, vilka inkluderar centrala problemställningar och begrepp kring människors kognition, beteende, personlighet och livsutveckling,
4. tillämpa och diskutera olika vetenskapsteoretiska, sociologiska och psykologiska perspektiv och begrepp i relation till kriminalitet och andra avvikande beteenden,
5. tillämpa och problematisera olika forskningsmetoder inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi med relevans för kriminologin, och
6. diskutera forskningsetiska aspekter inom kriminologiskt relevanta studier med utgångspunkt i vetenskapsteori, sociologi och psykologi.

Kursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, seminarier och grupparbete. För att uppnå lärandemålen presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras och tillämpas begrepp, teorier och olika perspektiv i seminarieform. För att nå lärandemål 4, 5 och 6 arbetar studenten i grupp med att identifiera, diskutera och presentera ett relevant problem inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi. Studenterna arbetar även med enskilda inlämningsuppgifter knutna till seminarierna. Samtliga seminarier är obligatoriska.

Lärandemål 1-4 examineras genom tre individuella skriftliga tentamina. Lärandemål 1-6 examineras genom deltagande i seminarier och tillhörande inlämningsuppgifter. För individuella skriftliga tentamina är fokus för bedömning på studentens förmåga att beskriva och diskutera innehållet i kurslitteraturen. För inlämningsuppgifter och obligatoriska seminarier är fokus för bedömning på studentens förmåga att beskriva, tillämpa, diskutera och problematisera innehållet i kurslitteraturen. Student som inte deltar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

För att erhålla betyget godkänd på kursen krävs betyget godkänt på de individuella skriftliga tentamina och inlämningsuppgifterna samt att obligatoriska seminarier är genomförda. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs dessutom betyget väl godkänd på två av tre individuella skriftliga tentamina.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Allwood C M, Erikson M G, (2017) Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur. 217 sidor.

Chalmers A, (2003) Vad är vetenskap egentligen? översättning: Per Lennart Månsson, Nora: Nya Doxa, 55 sidor.

Giddens A, Sutton P W, (2021) Sociologi. Lund: Studentlitteratur. 728 sidor.

Holt N, Bremner A, Sutherland E, Vliek M, Passer MW, Smith RE, (2019) Psychology: The Science of Mind and Behaviour. Berkshire: McGraw-Hill, 500 sidor.

Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Månson P, (2010) Båten i parken: Introduktion till samhällsstudier. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. 150 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.