Grundnivå
45 hp med progression inom ett huvudområde
Kursen ingår i huvudområdet Miljövetenskap på nivå 1-60 hp och ingår i examensfordringarna för kandidatexamen i miljövetenskap.
Ingår i programmet Miljövetarprogrammet – Människa, Miljö, Samhälle
Kursen syftar till att den studerande ska få grundläggande kunskaper om hur EU- och internationell miljörätt är uppbyggd och hur de grundas på internationella samarbeten och förhandlingar samt hur dessa kommer till stånd och byggs upp. Vidare syftar kursen till att ge grundläggande kunskaper om kopplingarna mellan internationell miljörätt, genus, naturens rättigheter och mänskliga rättigheter.
Kursen tar upp grunderna i internationell miljörätt och EU-miljörätt, det internationella juridiska systemet och hur internationella samarbeten uppstår och bedrivs samt kopplingar mellan internationell miljörätt, genus, naturens rättigheter och mänskliga rättigheter. Dessutom behandlas förhållandet mellan det internationella juridiska systemet och EUs juridiska system.
Kursen baseras på kunskaper om miljörörelsernas och miljöpolitikens framväxt samt EUs juridiska system.
Kunskap och förståelse
Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna:
1. redogöra för hur det internationella juridiska systemet fungerar och hur det förhåller sig till EUs juridiska system.
2. redogöra för grundläggande kännedom om EU- och internationella miljörättsregler blir till och är uppbyggda
3. redogöra för om grunderna till internationella samarbeten och förhandlingar samt hur dessa kommer till stånd och byggs upp
4. beskriva och utveckla hur internationell miljörätt, genus, naturens rättigheter och mänskliga rättigheter är sammankopplade.
Färdighet och förmåga
Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna:
5. identifiera och genomlysa hur rätten omsätts i praktiken, praxis, och analysera samt formulera juridiska lösningar för konkreta fall som inbegriper miljöproblem ur ett miljörättsligt perspektiv
6. identifiera, analysera och visa hur olika aktörer inom politik, ekonomi och produktion påverkar den internationella miljörättens praxis
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna:
7. värdera inhämtad informations relevans för ett konkret miljöproblem ur ett miljörättsligt perspektiv
8. värdera relevansen av att använda olika perspektiv t.ex. naturens rättigheter, genus och mänskliga rättigheter vid lösandet av internationella miljöproblem
9. reflektera självständigt kring den egna arbetsinsatsen och ta ställning till resultatet av denna samt reflektera självständigt kring den egna kunskapsutvecklingen och ta ansvar för användningen av resultatet av denna
Kursens arbetsformer bygger på föreläsningar, seminarier, eget arbete och arbete i grupp. Utöver den schemalagda undervisningstiden förväntas den studerande arbeta självständigt och i grupp med informationssökning och kunskapsinhämtning.
Muntlig tentamen (6 hp) (mål 1-6) (UG)
Skriftlig individuell uppgift (1,5 hp) (mål 5-9) (A-E, U)
För slutbetyget godkänd på hela kursen (7,5 hp) krävs att samtliga examinationsmoment är godkända. Helkursbetyget sätts utifrån betyget på den skriftliga individuella uppgiften.
- Detraz, N. (senaste upplagan). Gender and the Environment. Polity Press, Cambridge.
- Dupuy, P-M. & Vinuales, J.E. (senste upplagan). International Environmental Law – A modern intorduction. Cambridge University Press, Cambridge.
- Miller, G. & Spoolman, S. (senaste upplagan). Living in the Environment. Cengage Learning Inc, Boston.
- Morin J-F. & Orsini, A. (senaste upplagan). Essential Concepts of Global Environmental Governance. Earthscan/Routledge, Milton Park.
- UN General Assembly. (2015). Transforming our World: the Agenda 2030 for Sustainable Development (RES/70/1).
Artiklar och övrigt material tillhandahålles elektroniskt.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.