Grundläggande behörighet (med undantag för svenska) + engelska B. För behörighet till kursen krävs även 60 hp inom humaniora eller samhällsvetenskap.

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Syftet är att öka studenternas medvetenhet kring den vikt som postkoloniala teoretiska och empiriska förhållningssätt haft inom ras/etnicitets-, klass- samt genusstudier.

Under kursen diskuteras nyckelbegrepp genom en genomgång av den klassiska litteratur som skapar det postkoloniala teoretiska fältet. Vidare analyseras hur det postkoloniala tänkandet leder till intersektionalitet, samt dess styrkor och svagheter.

Kursen kommer att presentera och problematisera klassiska teoretiska studier inom postkolonial teori och diskutera deras inflytande på olika discipliner inom samhällsvetenskap och humaniora.

Kursen kommer att presentera teoretiska utgångspunkter för anti-kolonialism, anti-rasism feminism och marxism genom specifika nyckelbegrepp som är centrala i detta fält.

Kursen består av fyra delar. Den första delen består av närläsning av centrala teorietiska texter, den andra och den tredje delen handlar om hur postkolonialt tänkande har blivit inkorporerat i flera discipliner. Slutligen kommer den fjärde delen att vara koncentrerad kring studenternas individuella arbeten genom gruppdiskussioner, seminarier och presentationer.

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

1. kunna redogöra för utvecklingen för fältet postkolonial teori.
2. kunna förstå och förhålla sig till den analytiska vikten som postkoloniala perspektiv haft inom ras/etnicitets-, klass- och genusstudier
3. kunna redogöra för teoretiska begrepp och analytiska förhållningssätt som kursen adresserat, samt använda dessa i självständiga analyser av empiriskt material
4. visa förmåga att kommunicera och utveckla sin kunskap och färdigheter genom ett individuellt skrivet paper och genom att presentera denna.

Litteraturstudier, föreläsningar, seminarier

Kursen examineras genom 3 moment:

1. en studentpresentation (lärademål 3, 4),
2. ett individuellt författat paper (lärandemål 1, 2),
3. seminarieaktivitet (lärandemål 1, 4).

• Aimé Césaire, Discourse on Colonialism Monthly Review Press; New Ed edition 2000
• Bhabha, Homi K. The Location of Culture. New York: Routledge, 1994. (60 pages)
• Chakrabarty, Dipesh. Provincializing Europe: Postcolonial Thought and Historical Difference Princeton University Press 2007. (84 pages)
• Chibber, Vivek. Postcolonial Theory and the Specter of Capital Verso 2013. (120 pages)
• Fanon, Frantz. Black Skin, White Masks. Grove Press, 2008. (232 pages)
• Landry, Bart. 2007. Race, gender, and class: Theory and methods of analysis. Upper Saddle River, NJ: Pearson Prentice Hall. (50 pages)
• Loomba, Ania. Colonialism/Postcolonialism. New York: Routledge, 2005. (100 pages)
• Mankekar, Purnima. Screening Culture, Viewing Politics: An Ethnography of Television, Womanhood, and Nation in Postcolonial India. Durham: Duke, 1999. (30 pages)
• McClintock, Anne. Imperial Leather: Race, Gender, and Sexuality in the Colonial Contest. New York: Routledge, 1995. (45 pages)
• Mohanty, Chandra Talpade. Feminism without Borders: Decolonizing Theory, Practicing Solidarity. Duke UP, 2003. (15 pages)
• Ore, Tracy E. 2010. The social construction of difference and inequality: Race, class, gender, and sexuality. 5th ed. New York: McGraw-Hill. (64 pages)
• Said, Edward. Orientalism Penguin 2003. (90 pages)
• Spivak, Gayatri Chakravorty. A Critique of Postcolonial Reason: Toward a History of the Vanishing Present Harvard University Press, 1999. (65 pages)
• Young, Robert J. C. White Mythologies: Writing History and the West Routledge, 2004. (232 pages)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.