Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)

A1F

Kurs inom speciallärarprogrammet

Kursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling, såsom systemteorier och utvecklingspsykologiska teorier. Studenterna ska fördjupa sina kunskap om den enskilda individens förutsättningar för lärande utifrån fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling samt olika faktorer i lärmiljön som underlättar för lärande, utveckling och hälsa. Samspelet mellan lärmiljö och elevens förutsättningar belyses. Vidare ska studenterna utveckla sina kunskaper om pedagogiskt utredningsarbete samt kunna granska, analysera och utveckla pedagogiska utredningar på flera olika nivåer.

Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om hälsofrämjande pedagogiskt arbete och betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom skola samt reflektera över speciallärarens funktion och ansvar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera och analysera pedagogiska möjligheter och svårigheter i lärmiljön för elever i behov av stöd, inbegripet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.,med stöd i utvecklingspsykologiska teorier och systemteorier.
2. analysera hälsofrämjande, pedagogiskt arbete i verksamheter utifrån ett organisationsperspektiv
3. problematisera processer, normer och rutiner i arbetet med pedagogiska utredningar, utifrån etiska och systemteoretiska perspektiv
4. reflektera över speciallärarens funktion och ansvar gällande elevhälsoarbete samt över etiska förhållningssätt och samverkan med andra aktörer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Samtliga lärandemål bedöms i form av ett paper (15 hp).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Björndahl, Cato R.P. (2018).  Det värderande ögat . Stockholm: Liber. (145 s.)

Bruce, Barbro (red.) (2022). Att vara speciallärare: med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling samt intellektuell funktionsnedsättning. Malmö: Gleerups (207 s.)

Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson & Anna-Karin (2024). Språklig sårbarhet i förskola och skola –barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (av studenten valda delar[JN1] , ca 150 s.).)

Guvå, Gunilla (2023). Utvecklingspsykologiska perspektiv på utveckling och lärande i skola och förskola. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur (177 s.).

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021)Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling Malmö; Gleerups (280 s.)

Hoeg, Peter (2015).  De kanske lämpade . Stockholm: Nordstedts förlag. (250 s.)

Holmqvist (red.), Mona (2024). Specialdidaktik: för innehållsinkluderande undervisning. Gleerups Utbildning AB (247 s.)

Hwang, Philip, and Björn Nilsson (2019). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur (av studenten valda delar, ca 200 s.)

Ljungblad, Ann-Louise (2018). Relationellt lärarskap: och pedagogiska möten. Lund: Studentlitteratur (173 s.)

Partanen, Petri (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på Internet

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerup (159 s.)

Von Wright, Moira (2002). "Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse." I: Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv  (pp. 9-20). Stockholm: Skolverket

Öhman, A. (red.) (2022). Etiska perspektiv på specialpedagogers yrkesroll och värdepedagogiska praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap 5, 6,7 och 8 (ca 80 s.)

Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning (136 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument och vetenskapliga artiklar, ca 70 s.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om särskilt pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.