Kursplan
Kursplan hösten 2026
Benämning
Engelsk benämning
Kurskod
Omfattning
Betygsskala
Undervisningsspråk
Beslutande instans
Gäller från
Inrättandedatum
Fastställandedatum
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Behörighetskrav
Godkända kurser: KK620C Media, Globalization and Development och KK621C Communication, Culture and Media Analysis.
Huvudområde
KSCFD / Communication for Development
Fördjupningsnivå
A1F / Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen tillhör huvudområde Communication for development och kan ingå i examensfordringarna för magisterexamen.
Innehåll
Syftet med kursen är att låta studenterna få praktisk och teoretisk erfarenhet av nya medier för social förändring samt forskningsmetoder som är relevanta för fältet Communication for Development.
Syftet med kursen är att ge studenterna möjlighet att få praktisk erfarenhet av att använda digitala verktyg, programvara och forskningsmetoder, samt att reflektera över och diskutera metodologiska frågor av relevans för kommunikation för utveckling. Dessutom kommer studenterna att tillämpa IKT och nya medier för social förändring genom att reflektera över hur de integreras i befintliga internationella utvecklingssammanhang.
Lärandemål
KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE
Efter avslutad kurs skall studenten visa:
- en förståelse för principerna och logiken i ett antal metoder, forskningsparadigm och tillvägagångssätt av relevans för Communication for Development, (1)
- fördjupad kunskap om fördelar och nackdelar med specifika forskningsmetoder, programvara och relevanta digitala verktyg (2)
- förmåga att utveckla och tillämpa en forskningsdesign och ett forskningsramverk på ett meningsfullt, kritiskt, etiskt och självreflekterande sätt. (3)
- En förståelse för hur nya medier och IKT analyseras och teoretiseras inom medie- och kommunikationsstudier, humanitära studier och utvecklingsstudier. (4)
FÄRDIGHETER OCH FÖRMÅGA
Efter avslutad kurs kommer studenterna att kunna:
- tillämpa metodologiska verktyg, formulera forskningsfrågor, utforma en studie, implementera och välja metoder som är lämpliga för specifika forskningsbehov. (5)
- kritiskt reflektera över metodologiska aspekter relaterade till olika forskningsparadigm, och att förstå förhållandet mellan teoretiska ramverk och val av metoder. (6)
- kritiskt granska litteratur om nya medier, social förändring och utveckling. (7)
- presentera sitt akademiska arbete i skriftliga, muntliga och digitala format, t.ex. webbloggar, podcasts eller videor. (8)
FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Efter avslutad kurs ska studenten visa:
- förmåga att kritiskt reflektera över sin egen roll och position som forskare, när det gäller frågor som fördomar, maktdimensioner, etiska aspekter samt begränsningar och styrkor i metoderna, (9)
- förmåga att genomföra en metodologisk reflektion och distinktion i frågor som epistemologi och ontologi. (10)
- Förmåga att kritiskt reflektera över den roll som IKT och nya medieverktyg, digitala plattformar och programvara spelar. (11)
Arbetsformer
Föreläsningar, övningar, grupparbeten, litteraturstudier och tekniska handledningar. Grunden för denna kurs är onlineföreläsningar och handledning. En samarbetsinriktad pedagogik tillämpas, baserad på produktiv användning av gruppdynamik genom peer review och andra former av interaktiv kommunikation på Internet. Föreläsningarna är hybrida och ges i Glocal Classroom.
Bedömningsformer
Kursen examineras genom två moduler med två inlämningsuppgifter vardera:
- en gruppövning i litteraturläsning (2,5 ECTS, godkänd/underkänd betygsskala). Studenterna förbereder en presentation för ett lässeminarium, med en faciliterad gruppdebatt.
- en individuell uppsatsuppgift (5 ECTS, A-U betygsskala) för vilken studenten skriver en uppsats som ger en kritisk utvärdering av minst två olika metoder som förberedelse för examensarbetet.
- en gruppblogguppgift (5 ECTS, A-U betygsskala). Grupparbete och peer-review utgör en del av bedömningen.
- en individuell blogguppgift (2,5 ECTS, godkänd/underkänd betygsskala). Studenterna övar på intervjuteknik och skriver en reflektion på sina bloggar.
Uppgift 3 och 4 är främst kopplade till läranderesultat som anges under FÄRDIGHETER OCH FÖRMÅGOR och FÖRHÅLLNINGSSÄTT; läsgruppen (1) och den individuella uppsatsuppgiften (2) fokuserar på läranderesultat som anges under KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE och FÖRHÅLLNINGSSÄTT.
Tre examinationstillfällen erbjuds under den termin kursen ges eller i nära anslutning till den aktuella terminen. Studenter som inte har avslutat kursen har möjlighet att delta i examinationer när kursen ges igen. I dessa fall gäller litteratur och examinationsuppgifter som är giltiga för kursen under det tillfälle när examinationen genomförs.
Kurslitteratur
- Given, Lisa (ed.) (2012): The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods. London: SAGE.
- Heeks, Richard (2017):?Information and Communication Technology for Development (ICT4D). Abindgon: Routledge.
- Kuckartz, Udo (2014): Qualitative Text Analysis-A Guide to Methods, Practice & Using Software. London: SAGE.
Ett urval av klassiska texter delas med studenterna för läsgruppsövningen
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.