Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: EN626B Engelska och lärande: Kultur, internationalisering och läromedel (genomgången)

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen handlar om utvärderingar, utvecklingsarbete och frågor som rör kvalitet, skola och lärares arbete, med särskild inriktning mot engelskaämnet. Utvärderingar och kvalitetsarbete behandlas i relation till ämnes- och skolutveckling samt i relation till lärares och elevers villkor. Vidare tränar studenten sin förmåga att reflektera över vad som kan försvåra den första läs- och skrivutvecklingen samt planera för åtgärder.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. presentera en lokal, nationell eller internationell utvärdering utifrån dess betydelse för den lokala skolnivån (3hp)
2. redogöra för samt kritiskt värdera policys och praktiker som rör utvärderingar, kvalitetsarbete och skolutveckling (3hp)
3. designa och utveckla lärandematerial inom engelskundervisning utifrån kritiska utvärderingar och lokalt kvalitetsarbete (3 hp)

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av workshop, seminarier, föreläsningar, självstudier och grupparbete. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål.

Prov 1: Skriftlig portfölj (Written Portfolio), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Biesta, Gert, J.J. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. (132 s.)

Bunar, Nihad (2016). Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa – likvärdighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift. 93(5), 564-573. (10 s.)

Dick, Walter, Carey, Lou & Carey, James (2015). The Systematic Design of Instruction. Boston: Pearson. (kap 1, 10 – 13) (115 s.)

Lindgren, Lena (2014). Nya utvärderingsmonstret. Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. (147 s.)

Rönnberg, Linda & Wikström, Christina (2022). Cross-national achievement surveys and educational monitoring in Sweden In: Louis Volante; Sylkie V. Schnepf; Don A. Klinger (ed.), Cross-national achievement surveys for monitoring educational outcomes: policies, practices and political reforms within the European Union. Luxemburg: European Commission Joint Research Centre EUR, 115-135. (20 s.)

Sjøberg, Svein (2020). The PISA-syndrome-How the OECD has hijacked the way we perceive pupils, schools and education. Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, 7(1), 34-88. (54 s.)

Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Fritzes. (26 s.)

Skolverket (2015). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm: Fritzes. (54 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.