Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Kursen ingår som kurs i mastersprogrammet i kriminologi termin 2 och är en kurs inom huvudområdet som kan ingå i examensfordringarna för magister-/masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupad teoretisk och kriminologiskt relevant kunskap om risk och riskbedömning för våld inom kriminalvården, polisen och den psykiatriska vården. Ett ytterligare syfte är att studenten ska utveckla kunskaper i systematisk litteraturöversikt genom att genomföra en systematisk litteraturstudie på en frågeställning relaterad till riskbedömningar för våld.

Kursen inleds med en allmän översikt av metoden systematisk litteraturstudie samt riskbedömningar för våld. Därefter arbetar studenterna individuellt eller i grupp, med stöd av handledare, med uppgift att genomföra en systematisk litteraturstudie. Studenterna presenterar sin litteraturöversikt på ett obligatoriskt seminarium i slutet av kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva de teoretiska och empiriska grunderna för riskbedömning för våld, med startpunkt i ostrukturerade kliniska riskbedömningar för våld inom rättsväsendet och den psykiatriska vården, specifikt inom rättspsykiatrin,
2. demonstrera förmåga att identifiera och formulera problem kritiskt och kreativt såväl som planera och genomföra en systematisk litteraturstudie inom riskbedömningar för våld,
3. demonstrera förmåga att kritiskt och systematiskt sammanställa och analysera insamlad information, och
4. demonstrera inom given tidsram förmåga att bidra till kunskapsutveckling samt förmåga att muntligt presentera den systematiska litteraturstudien.

Arbetsformerna baseras huvudsakligen på självstudier och/eller arbete i grupp, med stöd av handledare. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och handledning, enskilt och i grupp. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 1-4 presenteras och diskuteras teoretiska och empiriska grunder för riskbedömningar för våld samt metoden systematisk litteraturöversikt i föreläsnings- och seminarieform. Deltagande vid slutseminariet är obligatoriskt. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 1-4 ska studenten även genomföra en individuell inlämningsuppgift.

Studentens prestation bedöms individuellt genom den systematiska litteraturstudien (lärandemål 1-4) och genom slutseminariet (lärandemål 4). Fokus vid bedömning av den systematiska litteraturstudien är studentens förmåga att beskriva de teoretiska och empiriska grunderna för riskbedömningar för våld, identifiera och formulera relevanta forskningsfrågor, kritiskt och systematiskt sammanställa, och analysera, insamlad information samt muntligt presentera den systematiska litteraturstudien. Fokus vid bedömning av slutseminariet är studentens förmåga att diskutera och presentera det skriftliga arbetet. Den individuella insatsen bedöms genom att studenterna under kursen för loggbok som beskriver varje students insats i det gemensamma arbetet.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom uppföljningsseminarium enligt beslut av examinator. Underkänd skriftlig uppgift kan kompletteras till ett godkänt betyg (E).

För betyget Godkänd (C, D eller E) på kursen krävs det att studenten uppfyller lärandemålen genom att delta i det obligatoriska seminariet samt genomföra inlämningsuppgiften. Väl godkänd (A och B) krävs det att examinationsuppgifterna kännetecknas av originalitet och metateoretisk förståelse och har bedömts med betygen A eller B.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Douglas K S, Cox D, Webster C D, (1999) Violence risk assessment: science and practice. Legal and Criminological Psychology, 4(2), 149-184. 35 p.

Grove W, Meehl P, (1996) Comparative efficiency of informal (subjective, impressionistic) and formal (mechanical, algorithmic) prediction procedures: the clinical-statistical controversy. Psychology, Public Policy and Law, 2, 293-323. 30 p.

Hart S D, (1998) The role of psychopathy in assessing risk for violence: Conceptual and methodological issues. Legal and Criminological Psychology, 3, 121-137. 17 p.

Monahan J, (1984) The prediction of violent behaviour: toward a second generation of theory and policy. American Journal of Psychiatry, 141, 10-15. 5 p.

Skeem J L, Manchak S M, Lidz C W, Mulvey E P, (2013) The utility of patients’ self-perceptions of violence risk: Consider asking the person who may know best. Psychiatric services, 64(5), 410-415. 6p.

Xiao Y, Watson M, (2019) Guidance on Conducting a Systematic Literature Review. Journal of Planning Education and Research, 39(1), 93–112. 19s.

Vetenskapliga artiklar ca 400 s tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.