Kandidatexamen inom det utbildningsvetenskapliga eller det samhällsvetenskapliga eller det humanistiska området samt Engelska 6

alternativt

En yrkesexamen avsedd för undervisning om minst 180 hp med/samt ett självständigt arbete om 15 hp samt Engelska 6

Huvudområde Pedagogik A1N

Kursen syftar till att studenten ska utveckla en bred kännedom om teoretiska och idéhistoriska grunder för vetenskapsteori, pedagogik samt olika utbildningsmål och utbildningsformer. Syftet är vidare att studenten ska utveckla en förståelse för, samt kunna interagera med, varaktiga debatter och kontroverser om, och inom, pedagogisk teori.

Kursens innehåll närmar sig utbildningspraktiker från ett idéhistoriskt perspektiv. En central del av kursens innehåll fokuserar på att undersöka hur pedagogiska teorier har utvecklats i förhållande till andra forskningsfält i olika kulturella kontexter och hur kontroverser dem emellan har uppstått. Förutom att undersöka utbildning ur ett idéhistoriskt perspektiv görs också en kritisk granskning av olika vetenskapsteoretiska perspektiv och dess förhållande till pedagogik och utbildningsvetenskap.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och kritiskt granska pedagogiska teorier som ligger till grund för olika utbildningsmål och utbildningsformer, ur vetenskapsteoretiska, historiska och samtida perspektiv;
2. analysera kontextuella, epistemologiska och ontologiska förutsättningar för olika utbildningspraktiker;
3. analysera hur historiska och samtida teoretiska perspektiv på utbildning mottagits och utmanats i en vetenskapsteoretisk pedagogisk kontext.

Kursen bygger på regelbundna föreläsningar, seminarier och samläsning av litteratur. Responsgivning studenterna emellan tillämpas genomgående i kursen.

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig examination.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aristotle (2004). The Nichomachean Ethics. London: Penguin Classics (336 p.)

Dewey, John (1916/1997). Democracy and Education: An Introduction to the Philosophy of Education. New York: The Free Press (360 p.)

Friesen, Norm (2020). ´Education as a Geistewissenschaf´: an introduction to human science pedagogy, Journal of Curriculum Studies, 52:3, 307-322 (15 s)

Godfrey-Smith, Peter (2021). *Theory and reality: an introduction to the philosophy of science.*New ed. Chicago: University of Chicago Press (288 s)

Grayling, Anthony C. (2020). *The History of Philosophy.*London: Penguin Books (720 s)

Illich, Ivan (1971/1996). Deschooling Society. London: Marion Boyars (116 p.)

Kant, Immanuel (1784/2009). An Answer to the Question: ‘What is Enlightenment?’ London: Penguin Books (121 p.)

Masschelein, Jan (2018). An Educational Cave Story (on animals that go to 'school'). In P. Smeyers (ed.) International Handbook of Philosophy of Education. Dordrecht: Springer (pp. 1185-1200) (15 p.)

Mollenhauer, Klaus (1983/2014). Forgotten Connections: On Culture and Upbringing (trans. and ed. N. Friesen). Abingdon: Routledge (135 p.)

Peters, Richard S. (1963). Education as Initiation. London: The University of London Institute of Education (pp. 7-48) (41 p.)

Plato (1963). The allegory of the cave. In Collected Dialogues of Plato. Princeton: University Press (pp. 747-752) (6 p.)

Rousseau, Jean-Jacques (1762/1979). Emile or On Education. New York: Basic Books (501 p.)

Suissa, Judith (2019). Anarchist education. In C. Levy, M. Adams (Eds.) The Palgrave Handbook of Anarchism. Switzerland: Palgrave MacMillan (pp. 511-529) (19 p.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.

Svenskt kursnamn: Pedagogik: Utbildningshistoria och pedagogiska teorier