1. Examen i Medieteknik på kandidat-eller ingenjörsnivå, eller motsvarande. Exempel på motsvarande examen inkluderar, men är inte begränsad till: datavetenskap, informatik, informationssystem, människa-datorinteraktion, interaktionsdesign, media/IT management, spelutveckling, medie-och kommunikationsvetenskap och digitala kulturstudier. Examen måste vara på minst 180 hp.
2. Motsvarande Engelska 6 från svensk gymnasieskola.

Kursen ingår i huvudområdet Medieteknik och kan ingå i examensfordringarna för Masterexamen (120 hp) i Medieteknik.

• En bred översikt av det medietekniska fältet och dess teoretiska grunder.
• Social, ekonomisk och kulturell kontextualisering av medieutveckling och medieanvändning.
• Tvärvetenskapliga perspektiv på medieutveckling.

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna:

• förklara hur tekniska, sociala, kulturella, ekonomiska och etiska faktorer påverkar utveckling och användning av medieteknologier samt deras plattformar,
• förklara central teoribildning inom det medietekniska fältet
• förklara relationen mellan olika teoretiska perspektiv och deras praktiska tillämpningar,
• använda teoretiska begrepp för att förstå och förklara relationer mellan sociala processer, sociala praktiker och teknologier

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna:

• analysera och diskutera medieteknisk utveckling ur olika perspektiv och i relation till olika kontexter,
• resonera kring medieteknisk teoribildning
• presentera teoretiska resonemang utifrån litteratur, fallstudier och forskningsartiklar.
• i skrift och tal kunna kommunicera resultatet av eget teoretiskt arbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs ska studenten kunna:

• visa en fördjupad förmåga att värdera medietekniks teoretiska grunder och sociala kontexter,
• motivera och värdera olika sätt att förstå medieutveckling och kunna argumentera för olika perspektiv och behov.

Föreläsningar, seminarier och självstudier, såväl enskilt som i grupp.

Kursen examineras genom muntliga och skriftliga examinationsuppgifter, inklusive aktivt deltagande i seminarier:

Kursen examineras genom:

• Enskilt författad essä (7,5 hp)
• Seminariedeltagande (2,5 hp)
• Skriftliga inlämningsuppgifter (5 hp)

För godkänd (A-E): enskilt författad essä (7,5hp) och skriftliga inlämningsuppgifter (5 hp) ska ha fått minst betyget E samt seminariedeltagande betyg G.

Slutbetyget baseras på en sammanvägning av enskilt författad essä och skriftliga inlämningsuppgifter där momentens betyg viktas enligt momentets hp.

• Bolter, Jay D. (2019). The Digital Plenitude : The Decline of Elite Culture and the Rise of New Media. Cambridge, MA & London: The MIT Press.
• Bolter, Jay D. & Grusin, Richard (1999). Remediation: Understanding New Media. Cambridge, MA & London: The MIT Press.
• Couldry, Nick (2016). The Mediated Construction of Reality. Oxford : Polity Press.
• Gillespie, Tarlton, Boczkowski, Pablo J., & Foot, Kirsten A. (eds.) (2014). Media Technologies: Essays on Communication, Materiality, and Society. Cambridge, MA & London: The MIT Press.
• Heskett, John (2002). Design: A very Short Introduction. Oxford University Press.
• Jenkins, Henry (2006). Convergence Culture: Where Old and New Media collide. New York & London: New York University Press.
• Karlsson, Jan CH & Bergman, Ann (2017). Methods for Social Theory. Analytical Tools for Theorizing and Writing. London & New York: Routledge.
• MacKenzie, Donald and Wajcman, Judy (eds) (1999). The social shaping of technology. 2nd ed. Buckingham: Open University Press.
• Manovic, Lev (2002). The Language of New Media. Cambridge, MA & London: The MIT Press.
• Storsul, Tanja, Krumsvik, Arne H. (eds) (2013). Media innovations: A multidisciplinary study of change. Gothenburg: NORDICOM.
• van Dijck, José, Poell, Thomas, & de Waal, Martijn (2018). The Platform Society: Public Values in a Connected World. Oxford: Oxford University Press.

Kurslitteraturen finns tillgänglig digitalt via universitetsbiblioteket.

Kurslitteraturen kompletteras med litteratur som är relevant för området i samråd med examinator.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs inte längre ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.

Kursen ges på engelska.