Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen ingår i termin två på kriminologiprogrammet.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om uppbyggnaden av den svenska förvaltningen och det svenska rättsväsendet samt kriminalpolitikens utformning och utveckling. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskap om straffrättens grunder, utformning och straffrättsliga konsekvenser av brott. Studenten ska även kunna diskutera straffrättens och kriminalvårdens preventiva funktion.

Kursen inleds med en introduktion till svensk förvaltning och det svenska rättsväsendets uppbyggnad och uppdrag, följt av en genomgång av kriminalpolitikens utformning och utveckling. Under senare del av kursen introduceras straffrätten och dess påföljdslära.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. redogöra för och analysera den svenska förvaltningens och det svenska rättsväsendets uppbyggnad och uppdrag,
2. redogöra för och reflektera kring kriminalpolitikens utformning och utveckling,
3. redogöra för straffrättens utformning och grunder,
4. ge exempel på straffrättsliga konsekvenser av brott och redogöra för hur straffrättsliga konsekvenser tillämpas inom kriminalvården, och
5. diskutera straffrättens och kriminalvårdens preventiva funktion.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Andra lärandeaktiviteter som ingår i kursen är självständiga litteraturstudier, studiebesök, arbete i grupp, skriftliga uppgifter och muntlig presentation. För att studenten ska uppnå lärandemålen presenteras och diskuteras det centrala innehållet under föreläsningar och vid seminarier med tillhörande övningsuppgifter. För att studenten ska uppnå lärandemål 3–5 görs även ett studiebesök vid en tingsrätt då studenten närvarar vid och observerar en huvudförhandling av ett brottmål. Studiebesöket diskuteras i seminarieform.

Lärandemål 1–5 examineras genom aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier då studenterna presenterar och diskuterar muntligen och skriftligen, både i grupp och individuellt. Vidare examineras lärandemål 1–2 respektive 3–5 genom två individuella skriftliga tentamina. Fokus i bedömning av den individuella skriftliga tentamen kopplat till lärandemål 1–2 är studenternas förmåga att redogöra för och analysera den svenska förvaltningens och det svenska rättsväsendets uppbyggnad och uppdrag samt att kunna redogöra för och reflektera kring kriminalpolitikens utformning och utveckling. Fokus i bedömning av den individuella skriftliga tentamen kopplat till lärandemål 3–5 är studenternas förmåga att redogöra för straffrättens utformning och grunder, ge exempel på straffrättsliga konsekvenser av brott och redogöra för hur olika straffrättsliga konsekvenser tillämpas inom kriminalvården samt att diskutera straffrättens och kriminalvårdens preventiva funktion. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter enligt beslut av examinator.

För betyget godkänt på kursen krävs godkänt på de individuella skriftliga tentamina samt att obligatoriska moment är genomförda. För betyget väl godkänt krävs dessutom väl godkänt på de individuella skriftliga tentamina.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson, R. & Nilsson, R. (2017) Svensk kriminalpolitik. Stockholm: Liber. 334 sidor.

Berman A H, Farbring C Å, (2009) Kriminalvård i praktiken: strategier för att minska återfall i brott och missbruk. Lund: Studentlitteratur. 800 sidor, ca 400 sidor används

Clevesköld, L, Thunved, A, Thunved B, (2021) Samhället och de unga lagöverträdarna. Stockholm: Norstedts Juridik. 334 sidor.

Eklund N, (2018) Polisen - verksamhet och arbete. Stockholm: Liber. 368 sidor.

Jareborg N, Zila J, (2020) Straffrättens påföljdslära. Stockholm: Wolters Kluwer. 195 sidor.

Lavén H, (2013) Hur domstolar dömer i brottmål: om domare, rättegång, bevisning och påföljder. Stockholm: Norstedts Juridik. 216 sidor.

Staaf A, Zanderin L, Nyström B, (2022) Rätt och rättssystem - En introduktion för professionsutbildningar. Stockholm: Liber. 124 sidor.

Thorburn Stern, R., Helmius, I., Bejstam, L., Fridström Montoya, T. & Axelsson, E. (2024) Makt, myndighet, människa: En lärobok i speciell förvaltningsrätt. Uppsala: Iustus. 332 sidor.

Wennberg S, (2020) Introduktion till straffrätten. Stockholm: Wolters Kluwer. 143 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.