Grundnivå
Grundläggande behörighet
Inget huvudområde
G1N / Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Inget huvudområde
G1N
Syftet med kursen är att studenten ska utveckla sin medvetenhet och kunskap om kulturmöten, inklusive en förståelse för grundläggande begrepp och processer inom området för interkulturell kommunikation. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla ett analytiskt och vetenskapligt förhållningssätt till såväl forskningens beskrivningsmodeller som vardagens kulturmöten
Kursen ger en introduktion till ämnet interkulturell kommunikation, dess grundläggande begrepp och processer samt en orientering om olika beskrivningsmodeller inom området.
Kursen innehåller två fokusområden.
- Språkanvändning och kommunikation: I detta moment diskuteras språkets särdrag och mellanmänsklig kommunikation. Vidare problematiseras kommunikationsprocessen mot bakgrund av teoretiska modeller och synsätt.
- Interkulturalitet: I detta moment behandlas kulturmötet, kulturell perception och kultursensitivitet. I fokus är den praktiska kulturkompetensen samt kommunikativ och interkulturell kompetens. Vidare diskuteras sociopsykologisk och etnografisk forskning och dess tillämpning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för relationen mellan språkanvändning och interkulturell kommunikation,
- redogöra för begrepp, teorier och forskningsmodeller inom området för interkulturell kommunikation,
- resonera kring komplexiteten i den kommunikation som sker i interkulturella möten,
- problematisera kulturmöten utifrån olika perspektiv och i olika kulturella kontexter.
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier varvat med praktiska gruppövningar. Kursen präglas av ett problem- och temaorienterat arbetssätt, vilket innebär att studenter och lärare tillsammans diskuterar olika sätt att förhålla sig i frågor som rör kursinnehållet. Detta arbetssätt ställer också krav på studenternas självstudier och förmåga att ta ansvar.
Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig redovisning och en skriftlig hemtentamen.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Hastrup, Kirsten (2010) Kultur – den flexibla gemenskapen. Studentlitteratur: Lund. (56 sidor).
Illman, Ruth & Nynäs, Peter (2017) Kultur, människa, möte. ett humanistiskt perspektiv. Studentlitteratur: Lund. (Kapitel 3–5, 67 sidor).
Nilsson, Björn & Waldemarson Anna-Karin (2016) Kommunikation – Samspel mellan människor. (3:e upplagan). Studentlitteratur: Lund. (Kapitel 1–7, 88 sidor).
Stier, Jonas (2019) Kulturmöten - en introduktion till interkulturella studier. Studentlitteratur: Lund. (232 sidor).
Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 200 sidor.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.