Avlagd kandidatexamen inom polisiärt arbete, kriminologi, socialt arbete, socialantropologi, sociologi, statsvetenskap eller juridik, med ett självständigt examensarbete om 15hp.

Kursen ges som en fristående kurs och kan ingå i magisterexamen inom huvudområdet polisärt arbete.

Ett effektivt brottsförebyggande arbete bygger på en väl genomförd problemanalys och uppföljning av genomförda insatser. Denna kurs behandlar det komplexa sambandet mellan brottspreventiv teori, analys och praktisk tillämpning inom huvudområdet polisärt arbete. Syftet är att utveckla deltagarnas kritiska förhållningssätt till kopplingen mellan brottsförebyggande teorier, insatser och olika typer av datakällor. Under kursen kommer deltagarna att få öva på att analysera brottsproblem med särskilt fokus på ett kritiskt förhållningssätt till brottsförebyggande teori, datakällor, kodning, analys, insats och uppföljning/utvärdering. Kursen tränar deltagarna i att med utgångspunkt i tidigare forskning och teori formulera relevanta hypoteser och frågeställningar kopplat till brottspreventivt arbete, samt identifiera analytiska styrkor och svagheter. Fokus riktas även mot att ge deltagarna verktyg för att identifiera riskfaktorer kopplat till olika brottsproblem och utifrån olika nivåer (individ, grupp, samhällsnivå). Vidare berör kursen olika aktörers ansvar och roller i det brottsförebyggande arbetet, samt frågan vad denna arbetsfördelning har för konsekvenser för brottsförebyggande analys och arbete.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

1. Kritiskt analysera och reflektera över teoretiska perspektiv på brottsprevention, dess komplexitet och konsekvenser inom huvudområdet polisiärt arbete.
2. Identifiera skydd och riskfaktorer kopplat problem och brottslighet och analysera dessa utifrån individ-, grupp-, områdes- och samhällsperspektiv,
3. Kritiskt värdera olika myndigheters ansvar för det brottsförebyggande arbetet, och
4. Kritiskt problematisera relationen mellan brottsförebyggande analysarbete, brottsförebyggande teori och det praktiska brottsförebyggande arbetet.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, förinspelat material och seminarier. För att studenten ska uppnå samtliga lärandemål (1-4) presenteras och diskuteras kurslitteraturens teman och innehåll i föreläsningsform, vilket kan bestå av förinspelat material. För att uppnå samtliga lärandemål (1-4) diskuteras och analyseras även de ämnen som behandlats under föreläsningarna med hjälp av case även i seminarieform. Inför seminarierna arbetar studenterna självständigt med instuderingsuppgifter i form av exempelvis case eller observationer som sedan diskuteras i grupp vid seminarietillfällena.

Lärandemål 1–4 examineras genom en skriftlig uppgift, som bedöms individuellt och presenteras vid ett examinerande seminarium. Fokus i bedömningen av den skriftliga uppgiften och den muntliga presentationen är studentens förmåga att identifiera skydd och riskfaktorer kopplat till problem och brottslighet, förstå myndigheternas ansvar för det brottsförebyggande arbetet och problematisera relationen mellan analysarbetet, brottsförebyggande teori och det praktiska brottsförebyggande arbetet.
Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.
För godkänt betyg på kursen krävs godkänt betyg på såväl skriftlig som muntlig examination.
För väl godkänt betyg på kursen krävs förutom godkänt betyg även väl godkänt betyg på den skriftliga.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Bjørgo T, (2015) Preventing crime: a holistic approach. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan. 319 sidor.

Bullock K, Tilley N, (red.) (2012) Crime reduction and problem-oriented policing. London: Routledge. 336 sidor.

Bullock K, Erol R, Tilley N, (2012) Problem-oriented policing and partnerships. New York: Routledge. 232 sidor.

Forkby T, Alstam K, Gunnarson C, Wahlgren P, Rostami A, Sarnecki J, (red.) (2023) Problemlösningarnas eviga nu. Lund: Studentlitteratur. 338 sidor.

Grant H, (2015) Social Crime Prevention in the Developing World. Exploring the Role of Police in Crime Prevention. Cham: Springer International Publishing. 51 sidor.

Sahlin I, (2000) Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund: Arkiv. 178 sidor.

Thodelius C, Ceccato V, (2022) Situationsbaserad Brottsprevention. Stockholm: Liber. 136 sidor.

Vellani K H, Nahoun J D, (2001) Applied crime analysis. Boston: Butterworth-Heinemann. 202 sidor.

Wortley R, Townsley M, (Eds.) (2016) Environmental criminology and crime analysis. Taylor & Francis. 360 sidor.

Vetenskapliga artiklar, rapporter och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.