Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper i geografi med fokus på staden och dess omgivningar, ur ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla ämnesdidaktiska kunskaper, färdigheter och förmågor för skolundervisning.

Urbaniseringsprocesser studeras och problematiseras genom att titta närmare på följande: städers uppkomst och lokalisering, relationen mellan stad och land under olika tidsperioder, bebyggelseutveckling och bosättningsmönster i olika delar av världen samt tillväxt och stagnation i städers utveckling i relation till människans verksamheter.

Stor vikt läggs vid urbangeografiska uttryck och processer i form av städers lokalisering och funktion, urbanisering, bebyggelseutveckling och stadsplaneringstraditioner under olika perioder samt ekonomiska och sociala processer. Kopplat till detta belyses även hållbar utveckling, intressekonflikter, demokrati och delaktighet.

Utifrån ett hållbarhetsperspektiv läggs även stor vikt vid hur man kan använda ekosystemtjänster och ekosystembaserad klimatanpassning i stadsplanering för att ta vara på de tjänster som ekosystem ger människan och på detta sätt öka människans välfärd och livskvalitet.

Användning av fjärranalys- och kartmaterial för fördjupad analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer studeras. Avsikten är att få en översikt av hur flygbilder, satellitdata, kartor och geografiska informationssystem (GIS) kan användas för sådana analyser och presentationer.

De didaktiska frågorna om vem man undervisar för, vad man undervisar, hur man undervisar och varför man undervisar om ett visst innehåll studeras på en fördjupad nivå, med utgångspunkt i läroplanen och med fokus på ovanstående innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och förklara urbaniseringsprocesser på en lokal, regional och global nivå
2. redogöra för och analysera ekonomiska och sociala processer i städerna i ett historiskt perspektiv och idag
3. redogöra för och reflektera över olika stadsplaneringsideal och vilka konsekvenser dessa kan få utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv
4. redogöra för och reflektera över hur man kan använda ekosystemtjänster i stadsplanering och på detta sätt öka människans välfärd och livskvalitet
5. använda sig av kartmaterial, fjärranalys och geografiska informationssystem (GIS) för fördjupad analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer
6. redogöra för och problematisera olika aspekter av ämnesdidaktisk teori och tillämpa dessa i planering av undervisning

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom föreläsningar, övningar, seminarier, projektarbeten, exkursioner och studiebesök. Projektarbeten, exkursioner och studiebesök samt vissa övningar och seminarier är obligatoriska.

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Sit-in Exam), 10 hp. I detta prov examineras lärandemålen 1 och 2 samt delar av 3 (redogöra för), 4 (redogöra för) och 6 (redogöra för).

Prov 2: Paper (Paper), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 5 samt delar av 3 (reflektera över), 4 (reflektera över) och 6 (problematisera och tillämpa).

För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på prov 1 och 2.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Borén, Thomas (red.) (2017). Urban utveckling och interaktion. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG). (25 s) (Tillgänglig på internet).

Dessen Jankell, Lotta & Örbring, David (red.) (2020). Geografididaktik för lärare 4–9. Gleerups 1:a utgåvan (245 s).

Jonas, Andrew E. G.; McCann, Eugene & Thomas, Mary (2015). Urban geography: A critical introduction. Wiley-Blackwell. (384 s) (Tillgänglig som E-bok).

Knox, Paul & Marston, Sallie (2014, 2015). Human Geography: Places and Regions in Global Context. Pearson. 6:e eller 7:e utgåvan (210 s).

Lambert, David & Morgan, John (2010). Teaching geography 11-18. A conceptual approach. Open University Press. (192 s) (Tillgänglig som E-bok).

Listerborn, Carina (red.) (2014). Strategier för att hela en delad stad. Samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö University Publications in Urban Studies 16. (136 s) (Tillgänglig via Malmö University Electronic Publishing).

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22. (2022). Skolverket (Tillgänglig på internet).

Olsson, Krister & Nilsson, Daniel (red.) (2014). Det förflutna i framtidens stad: tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Nordic Academic Press (205 s).

Rönnlund, Maria & Tollefsen, Aina (2016). Rum – Samhällsvetenskapliga perspektiv. Liber. 1:a utgåvan (206 s).

Sanderoth, Ingrid; Båth, Sten & Werner, Margit (2020). Plats-identitet-lärande: Närområden och känsla av sammanhang. Studentlitteratur. 3:e utgåvan (368 s).

Vetenskapliga artiklar och material tillkommer (ca 300 s) (Tillhandahålls vid kursstart).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.