1. Kandidatexamen inom kemi, biokemi, biomedicinsk teknik, biomedicinsk laboratorievetenskap eller andra naturvetenskapliga, medicinska, tekniska eller ingenjörsvetenskapliga områden av relevans för utbildningens för utbildningens mål och innehåll och som innehåller minst 15 hp kemi och/eller biokemi.
2. Engelska B, engelska 6 i svensk gymnasieutbildning eller motsvarande.
3. Genomförda och godkända kurser om minst 45 hp från Master-programmets termin 1 och 2 eller motsvarande tillgodoräknade poäng.

Kursen ges tredje terminen på mastersprogrammet biomedicinsk ytvetenskap. Den ingår i huvudområdet och är en obligatorisk kurs i examensfordringarna för masterexamen i biomedicinsk ytvetenskap.

Syftet med kursen är att studenten skall utveckla kunskap och förståelse för både den teoretiska och praktiska betydelsen av ytor i levande system och förmåga att skapa, kontrollera och analysera ytkemiska egenskaper hos biologiska och artificiella gränsytor.

Kursen bedrivs i projektform med kopplingar till både forskning och näraliggande industriell verksamhet. Den bygger på tillämpade problem och behandlar ytkemiska tekniker för att studera fenomen relaterade till biologiska och artificiella gränsytor. Biokompatibilitetsproblem diskuteras för att belysa behovet av att modifiera eller skapa artificiella gränsytor med specifika egenskaper. Ett stort antal ytkemiska metoder beskrivs för karakterisering av luft / vätska, vätska / vätska och fasta ytor. Gränsytors biologiska aktiviteter studeras i projekt som fokuserar på immunanalyser enzymaktivitet, utveckling av biosensorer, cellmigration och sårläkning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. förklara betydelsen av ytor i biologiska system och dess relevans när det gäller biokompatibilitet,
2. tillämpa relevanta metoder för karakterisering av ytkemiska och biologiska egenskaper hos biologiska och artificiella gränsytor,
3. förklara den teoretiska bakgrunden till de yt- och kolloidkemiska metoder som används i studier av biologiska och artificiella gränsytor,
4. jämföra metoder och tekniker som används för att formulera och/eller studera biologiska gränsytor,
5. framställa artificiella biologiska gränsytor som används inom forskning, utveckling och produktion, och
6. modifiera ytkemiska egenskaper på artificiella gränsytor.

Kursen är projektorienterad. För att uppnå lärandemål 1-6 används problembaserat lärande baserat på laborativa projekt samt gruppseminarier. Självständigt laboratoriearbete, muntliga och skriftliga redovisningar av erhållna resultat används för att stimulera studentens aktiva deltagande och reflektion i syfte att uppnå lärandemålen 3 och 4. Webbaserad rapportering används i kursen.

Lärandemål 1-6 examineras genom skriftlig tentamen, aktivt deltagande i seminarier och projektdiskussioner samt skriftlig projektrapport. Projektrapport tillsammans med muntliga presentationer utgör underlag för examination av lärandemålen 3 och 4.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Baszkin, A., Norde, W. (2000) Physical Chemistry of Biological Interfaces. N.Y.: Marcel Dekker, Inc., pp. 840. Norde, W. (2003) Colloids and Interfaces in Life Science. N.Y: Marcel Dekker, pp. 433.

Vetenskapliga artiklar relevanta för ämnet tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.