Grundläggande behörighet

Kursen ingår i huvudområdet Pedagogik.

Kursens syfte är att studenten utvecklar en grundläggande kunskap om pedagogikämnets historiska framväxt och dess centrala fenomen och begrepp.

Kursen syftar vidare till att studenten utvecklar förmågan att identifiera pedagogiken som akademisk disciplin i förhållande till andra human- och samhällsvetenskapliga discipliner.

Kursen syftar också till att studenten ska kunna värdera och förhålla sig till klassiska och samtida pedagogiska problemställningar.

Pedagogikens grammatik, 7.5 hp

I delkurs 1 behandlas pedagogiken som praktik, vetenskap och kunskapstradition. Delkursen ger en överblick över ämnets historia och dess centrala fenomen och begrepp.

Pedagogiska nyckeltexter, 7.5 hp

I delkurs 2 diskuteras ett urval historiska och samtida pedagogiska nyckeltexter om uppfostran, undervisning och utbildning.

Pedagogiska problemställningar i teori och praktik, 15 hp

I delkurs 3 presenteras ett antal teoretiska och praktiska pedagogiska problemställningar som studenten bearbetar och värderar i förhållande till samtida samhällsutmaningar. Exempel på grundläggande pedagogiska problemställningar rör relationen mellan frihet och styrning, individ och grupp och bevarande och förändring av kultur, kunskap och värden.

Pedagogikens grammatik, 7.5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. Identifiera och diskutera pedagogik som praktik, vetenskap och kunskapstradition.
2. Redogöra för centrala utvecklingslinjer i pedagogikämnets historia och beskriva dess centrala fenomen och begrepp.

Pedagogiska nyckeltexter, 7.5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. Beskriva hur fenomenen uppfostran, undervisning och utbildning framställs i ett urval pedagogiska nyckeltexter över tid.
2. Jämföra och diskutera relationen mellan fenomenen uppfostran, undervisning och utbildning.

Pedagogiska problemställningar i teori och praktik, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. Redogöra för ett antal teoretiska och praktiska pedagogiska problemställningar.
2. Använda minst en av de pedagogiska problemställningarna i en mindre självständig studie.
3. Värdera pedagogikens roll i relation till samtida samhällsutmaningar.

Pedagogikens grammatik, 7.5 hp

Föreläsningar, litteraturseminarier och praktiska övningar i att observera och analysera pedagogiska fenomen och problemställningar.

Pedagogiska nyckeltexter, 7.5 hp

Föreläsningar, litteraturseminarier och praktiska övningar i att observera och analysera pedagogiska fenomen och problemställningar.

Pedagogiska problemställningar i teori och praktik, 15 hp

Föreläsningar, litteraturseminarier och praktiska övningar i att observera och analysera pedagogiska fenomen och problemställningar.

Pedagogikens grammatik, 7.5 hp

Delkursen examineras genom en skriftlig hemtentamen.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Pedagogiska nyckeltexter, 7.5 hp

Delkursen examineras genom en skriftlig hemtentamen.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Pedagogiska problemställningar i teori och praktik, 15 hp

Delkursen examineras genom en skriftlig rapport som även presenteras muntligt.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Pedagogikens grammatik, 7.5 hp

Linné, Agneta (2018). Pedagogik, institution och kunskapsobjekt: personliga noteringar och reflektioner. Pedagogisk forskning i Sverige 23(5), pp. 61-83 (22 s)

Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Cham: Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)

Svensson, Lennart (2014). Introduktion till pedagogik. Lund: Studentlitteratur (254 s)

Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)

Valbar litteratur tillkommer.

Pedagogiska nyckeltexter, 7.5 hp

Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (250 s)

Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Cham: Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)

Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)

Valbar litteratur tillkommer.

Pedagogiska problemställningar i teori och praktik, 15 hp

Burman, Anders & Sundgren, Per (red) (2010). Bildning: texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman. Göteborg: Daidalos (403 s)

Lindblad, Sverker & Lundahl, Lisbeth (red.) (2015). Utbildning, makt och politik. Lund: Studentlitteratur (220 s)

Lundahl, Christian (2007). Den populära pedagogiken - om hur ett kunskapsområde formas i det moderna samhället. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2007:1, 26860, s. 1-20 (20 s)

Smeyers, Paul (ed.) (2018). International Handbook of Philosophy of Education. Springer International Publishing (ca 100 sidor urval i samråd med kursledare)

Øyen, Simen Andersen & Solheim, Birger (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. Malmö: Gleerups (100 s)

Valbar litteratur tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.