Behörighetskrav

Kandidatexamen eller yrkesexamen om minst 180hp, med 90 hp inom ett för historiska studier relevant huvudområde, exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller religionsvetenskap.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Inget huvudområde.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper om och sin förståelse för det tidigmedeltida hjälteeposet Beowulf och de mångfacetterade meningsskapande processer som verket genomgått från sin tillkomst fram till idag. Genom att kombinera historiska, religionshistoriska och populärkulturella perspektiv studeras eposet som ett litterärt, kulturellt och ideologiskt fenomen vars betydelse förändrats över tid. Särskild tonvikt läggs vid hur traderade narrativ om motiv och moral i Beowulf både speglar och omformar förkristna föreställningar i ett kristet värdesystem och i ett medeltida manuskriptkulturellt sammanhang, samt hur denna spänning fortsätter att påverka tolkningar av verket. Vidare analyseras hur Beowulf i postmedeltida tid återaktualiserats, approprierats och omtolkats i olika politiska, kulturella, religiösa och estetiska kontexter, från 1800-talets nationalromantik till 2000-talets fantasykultur. Genom ett populärkulturellt fokus diskuteras eposets betydelse för den moderna fantastiken och i synnerhet fantasygenren, samt hur samtida medier (film, litteratur, spel) format nya versioner av hjälteberättelsen. Inom ramen för kursen prövas också frågan om eposets samtidighet: hur ett tidigmedeltida hjälteepos fortfarande kan vara relevant i en modern globaliserad värld och vilka funktioner det fyller i dagens kulturella och samhälleliga landskap.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. kritiskt analysera och diskutera Beowulf och dess meningsskapande funktioner i ett folkvandringstida förkristet sammanhang, ett medeltida kristet sammanhang samt i senare postmedeltida receptioner,
2. självständigt och teoretiskt förankrat analysera eposet utifrån historiska, religionshistoriska och populärkulturella perspektiv, samt värdera hur olika analytiska angreppssätt påverkar tolkningen av texten,
3. reflektera kritiskt över Beowulfs tillkomst, överföring, omtolkningar och funktion i olika samhälleliga kontexter, samt bedöma hur sociokulturella, religiösa och politiska förändringar format verkets betydelse över tid,
4. självständigt formulera och genomföra avancerade textanalytiska resonemang som integrerar relevant forskningslitteratur och teoribildning inom medeltidsstudier, litteraturvetenskap och kulturhistoria.

Arbetsformer

I kursen används en variation av arbetsformer, inklusive föreläsningar, seminarier, webinarier, och grupparbeten.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom en portfolio.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Damico, Helen (2015). Beowulf and the Grendel-Kin: Politics and Poetry in Eleventh Century England. Morgantown: University of West Virginia Press (297 s)

Flight, Tim (2021). Basilisks and Beowulf: Monsters in the Anglo-Saxon World. Chicago: Reaktion Books (250 s)

Gardner, John (1991). Grendel. London: Robin Clark (150 s)

Gräslund, Bo (2022). The Nordic Beowulf. Leeds: Arc Humanities Press (240 s)

Headley, Maria Dahvana (2021). Beowulf. London: Scribe (176 s)

Headley, Maria Dahvana (2018). The Mere Wife. London: Scribe (300 s)

Heaney, Seamus (2000). Beowulf. London: Faber (100 s)

Mellinkoff, Ruth (1979). “Cain's monstrous progeny in "Beowulf": part I, Noachic tradition, i Anglo-Saxon England, vol. 8. Cambridge: Cambridge University Press, s. 143-162 (20 s)

Newton, Sam (1993). The Origins of Beowulf and the Pre-Viking Kingdom of East Anglia. Cambridge: Brewer (145 s)

O'Donoghue, Heather (2024). Beowulf: Poem, Poet and Hero. London: Bloomsbury Academic (192 s)

Shippey, Tom (2022). Beowulf and the North before the Vikings. Leeds: Arc Humanities Press (124 s)

Tolkien, John R. R. (1997). The Monsters and the Critics and Other Essays. London: Harper Collins, urval i samråd med kursledare

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.