Avancerad nivå
Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.
A1N / Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Kursen ingår i mastersprogrammet i kriminologi termin 3 och är en kurs inom huvudområdet som kan ingå i examensfordringarna för magister-/masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.
Syftet med kursen är att introducera studenten till den viktimologiska disciplinen (studiet av brottsoffer), ett växande specialiseringsområde inom det kriminologiska fältet. Kursen syftar även till att utveckla studentens kunskaper om teorier och metoder applicerade inom det viktimologiska fältet.
Kursen adresserar viktimologi som forskningsfält, internationell och i Sverige. Ämnen såsom viktimologins historia, viktimologiska teorier, konsekvenser av utsatthet för brott, trauman och rädsla för brott kommer att inkluderas i kursinnehållet. Centrala begrepp och definitioner diskuteras, såväl som förklaringsmodeller samt metoder som används för att studera utsatthet för brott och vård och behandling av trauman, med särskild fokus på särskild utsatta grupper. Karaktärisering av olika brottsoffergrupper diskuteras såväl som etiska överväganden som uppkommer vid studier av utsatthet för brott.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- applicera begrepp och förklaringsmodeller till utsatthet för brott och trauman,
- redogöra för metodologiska utmaningarna relaterade till studiet av utsatthet för brott,
- analysera konsekvenser av utsatthet för brott för individer, inklusive trauman,
- redogöra för modeller för att behandla sådana trauman, och
- analysera utsatthet för brott på en samhällelig nivå.
Arbetsformerna utgörs av föreläsningar och seminarier baserade på de teman som kursen täcker. Studenten förväntas vara bekant med kurslitteraturen inför varje föreläsning. För att uppnå lärandemål 1-5, skall studenten på kursseminarierna diskutera och applicera begrepp och förklaringsmodeller för viktimisering, konsekvenser av trauman för individ och samhälle, samt modeller för att behandla trauman hos individer. För att uppnå lärandemål 2, 3 och 5 skall studenten också analysera sårbara gruppers situation och utvärdera de metodologiska utmaningarna relaterade till en specifik brottsoffergrupp i ett individuellt skriftlig paper. Närvaro på seminarierna är obligatorisk.
Kursens lärandemål bedöms genom ett skriftligt paper (lärandemål 2, 3 och 5) och en muntlig seminariepresentation (lärandemål 1-5).
Fokus vid bedömning i är studentens förmåga att applicera begrepp och förklaringsmodeller, redogöra för metodologiska utmaningar, analysera konsekvenser av trauman, redogöra för modeller vid behandling av trauman, samt analysera konsekvenser av utsatthet för brott på samhällsnivå vid respektive uppgift. Den skriftliga uppgiften kan göras individuellt eller i par. I det fall uppgifterna görs i par ska studenterna lämna in en loggbok där deras bidrag till papret framgår tydligt.
Studenten har möjlighet att komplettera mindre formaliafel inom en given tidsram som specificeras i schemat. Vid underkänt på andra delar av uppgiften måste studenten lämna in ett nytt paper.
Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera med en individuell skriftlig inlämningsuppgift enligt beslut av examinator.
För att erhålla betyget godkänt (C-E) krävs att studenten är godkänd på samtliga examinationsuppgifter. För att erhålla betyget Väl Godkänd (A eller B) krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse. Bedömningskriterier för examinationsuppgifterna lämnas ut i samband med kursintroduktionen.
Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.
Britt, C. L. (2001). Health Consequences of Criminal Victimization. International Review of Victimology, 8(1), 63-73. 10 p.
Clark, J. J., & Walker, R. (2011). Research ethics in victimization studies: widening the lens. Violence against women, 17(12), 1489–1508.19 p.
Christie N, (2018) The ideal victim. In Duggan. (ed.) Revisiting the 'Ideal Victim', Policy Press. 14 p.
European Institute for Gender Equality, (2014) Estimating the costs of gender-based violence in the European Union. 123 p.
Groenhuijsen M, (2014) The development of international policy in relation to victims of crime. International Review of Victimology, 20: 31-48. 17 p.
Herman J L, (1994) Trauma and recovery: The aftermath of violence – from domestic abuse to political terror. Pandora. 292 p.
Liamputtong P, (2007) Researching the vulnerable. A guide to sensitive research methods. Sage Publications Ltd. 256 p.
Potter H, (2013) Intersectional Criminology: Interrogating Identity and Power in Criminological Research and Theory. Critical Criminology, 21(3): 305-318. 13 p.
Shapland J, Hall M, (2007) What do we know about the effects of crime on victims? International Review of Victimology,14: 175-217. 42 p.
Walklate, S. (2017) Handbook of victims and victimology. Routledge. 394 p.
Van Wijk, J, (2013) Who is the ‘little old lady’ of international crimes? Nils Christie’s concept of the ideal victim reinterpreted. International Review of Victimology, 19(2): 159–179. 20 p.
Additional articles from scientific journals and/or book chapters will also be included, approx. 500 pages.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.