Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: KS126F Musik och Lärande: Musik som kunskapsform (genomgången)

Inget huvudområde

Med utgångspunkt från musikens samhälleliga funktioner samt didaktiska studier i teori och praktik, syftar kursen till att studenten ska utveckla kunskap och förståelse för individuellt och kollektivt lärande i musikaliska sammanhang med speciellt fokus på grupprocesser.

Kursens didaktiska innehåll tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och betygskriterier för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga behandlar kursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupprocesser. I kursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet, behandlas demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till musik och lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen kring kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. använda och reflektera över analoga och digitala instrument för barns musikkomponerande
2. sjunga flerstämmigt i olika genrer till eget och andras ackompanjemang samt göra arrangemang för olika ensembler med utgångspunkt i musikteori
3. planera, organisera, delta i och leda olika former av musicerande med röst, instrument samt rörelse som del i en pedagogisk planering
4. exemplifiera och diskutera barns analoga och digitala musikskapande samt musikaliska lärande med grund i ett vetenskapligt förhållningssätt, skolans styrdokument och didaktiska ställningstaganden
5. skapa och framföra en musikföreställning i grupp med flerstämmig sång och ensemblespel från olika tidsepoker och kulturer
6. analysera musikaliska grupprocesser i relation till det egna och andras musicerande samt analysera musikens funktion i samhället ur ett barnperspektiv

Kursen genomförs via digitalt deltagande och innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier samt arbete i projektform. På egen hand ordnar studenten möjlighet att genomföra grupp- och ensembleövningar samt praktiska självstudier.

Under en vecka genomförs ett arbete i projektform på campus.

Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande. Studenten ska delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, skapande och reflektion i grupp. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Prov 1: Musikdidaktisk workshop med kompletterande paper (Music Didactic Workshop with Complementary Paper), 10,5 hp. I provet examineras lärande mål 1, 2, 3 och 4.

Prov 2: Musikproduktion med kompletterande paper (Music Production with Complementary Paper), 4,5 hp. I provet examineras lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För slutbetyg VG måste prov 1 och 2 vara bedömda med VG.

Daly, Diane K. (2022). Creativity, autonomy and Dalcroze Eurhythmics: An arts practice exploration. International Journal of Music Education, Vol 40, No. 1, 105-117. (12 s.)

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s.)

Falthin, Annika & Mars, Annette (red.). (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.) Tillgänglig via internet.

Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB (131 s.)

Mars, Annette (2016). När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Artikel 1 och 3; 38 s.)

Serder, Margareta & Jobér, Anna (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19; 83 s.)

Michalovich, Amir (2021). “You’re the boss, yo!”: Role-Play in Digital Multimodal Composition of Newcomer Youth. Language & Literacy:A Canadian Educational E-Journal, 23(1), 25–48. (23 s.)

Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (red.) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (214 s.)

Valbar litteratur samt kortare texter tillkommer (ca 300 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.