Grundläggande behörighet + Engelska 6.

Kursen ingår i huvudområdet mänskliga rättigheter på nivån 1-30 hp och kan ingå i en kandidatexamen med huvudområde mänskliga rättigheter.

Kursen består av följande tre delkurser:

Juridik och mänskliga rättigheter (10 hp)
Denna delkurs inriktas på folkrätt med ett fokus på mänskliga rättigheter.

Politik och mänskliga rättigheter (10 hp)
Denna delkurs inriktas på studier av mänskliga rättigheter i relation till statsbegreppet, politisk makt och demokratiska processer.

Filosofi, religion och mänskliga rättigheter (10 hp)
Denna delkurs inriktas på studier av filosofiska och etiska teorier och diskussioner gällande mänskliga rättigheter.

Delkurs 1. Juridik och mänskliga rättigheter (10 hp)

Efter genomgången delkurs ska studenten

kunna demonstrera kunskap om folkrättens struktur och redogöra för relationen mellan folkrätt och nationell rätt;
kunna demonstrera kunskap om FN:s rättsliga ramverk för mänskliga rättigheter samt om de regionala rättssystemen för mänskliga rättigheter;
kunna demonstrera kunskap om centrala begrepp och principer inom folkrätten, och om innehållet i de mänskliga rättigheterna; och
kunna demonstrera en förmåga att identifiera centrala rättsliga frågeställningar och att tillämpa folkrätt och mänskliga rättigheter på olika fall och situationer; och
kunna demonstrera en förmåga att analysera rättsfall och avgöranden relaterade till folkrätt och mänskliga rättigheter

Delkurs 2. Politik och mänskliga rättigheter (10 hp)

Efter genomgången delkurs ska studenten

kunna demonstrera kunskap om och förståelse av den roll stater spelar för att realisera mänskliga rättigheter
kunna demonstrera kunskap om och förståelse av teorier om stater och internationella relationer
kunna demonstrera kunskap om den roll samhället spelar för att realisera mänskliga rättigheter
kunna demonstrera kunskap om och förståelse av samhällsteorier
kunna demonstrera en förmåga att analysera, tolka utvecklingen av och kritiskt reflektera kring teorier om staten och om internationella relationer, samt samhällsteorier och dessas betydelse för analysen av mänskliga rättigheter.
kunna använda grundläggande akademiska formalia och akademiskt språkbruk

Delkurs 3. Filosofi, religion och mänskliga rättigheter (10 hp)

Efter genomgången delkurs ska studenten

kunna demonstrera kunskap om och förståelse av den filosofiska bakgrunden till idén om mänskliga rättigheter samt centrala människorättsfrågor
kunna demonstrera kunskap om och förståelse av synen på mänskliga rättigheter inom olika världsreligioner samt om den samtida debatten om religionsfrihet
kunna analysera och kritiskt reflektera kring filosofiska och religiösa aspekter gällande bakgrunden till och utvecklingen av de samtida mänskliga rättigheterna
kunna använda grundläggande akademiska formalia och akademiskt språkbruk

Kursen är utformad för heltidsstudier. Undervisningen sker primärt i form av föreläsningar och seminarier. Det mesta av lärandet sker genom självständiga studier.

Studenter är ansvariga för att läsa in sig på kurslitteraturen och komma förberedda till varje tillfälle. Studenter antas forma sina egna studiegrupper.

Undervisningen i delkurs 1-3 sker primärt genom föreläsningar och seminarier.

Juridik och mänskliga rättigheter (10hp)

Studenters prestationer i delkursen bedöms genom en individuell examination (10 hp). Lärandemål 1-5 bedöms genom en individuell examination.

Politik och mänskliga rättigheter (10hp)

Studenters prestationer i delkursen bedöms genom en individuell examination samt en individuell skriftlig uppgift.
Lärandemål 1-6 bedöms genom en individuell examination (5 hp)
Lärandemål 1-4 bedöms genom en individuell skriftlig uppgift (5 hp)

Filosofi, religion och mänskliga rättigheter (10hp)
Studenters prestationer i delkursen bedöms genom en individuell examination samt en individuell skriftlig uppgift.
Lärandemål 1, 2 och 3 bedöms genom en individuell examination (5 hp)
Lärandemål 1-4 bedöms genom en individuell skriftlig uppgift (5 hp)

Juridik och mänskliga rättigheter
• Klabbers, Jan (2017), International law. Cambridge: Cambridge University Press, 2nd ed.
• Smith, Rhona (2019), Textbook on International Human Rights. Oxford: Oxford University Press, 9th ed.
• Instruments in Public International Law (follow teacher's instructions)
Ytterligare läromedel i form av t.ex. domstolsbeslut och artiklar kan tillkomma.

Politik och mänskliga rättigheter
• Arts, Wil & John Gelissen (2002) “Three Worlds of Welfare Capitalism or More? A State-of-the-Art Report”. Journal of European Social Policy, vol. 12, no. 2: 137-158.
• Booth Walling, Carrie (2015) “Human Rights Norms, State Sovereignty, and Humanitarian Intervention”. Human Rights Quarterly, 37(2): 383-413.
• Campbell, John & John Hall (2021) The World of States. Cambridge: Cambridge University Press, 2nd edition
• Cristi Marcela (2012) “Durkheim on Moral Individualism, Social Justice, and Rights: A Gendered Construction of Rights” Canadian Journal of Sociology/Cahiers canadiens de sociologie 37(4): 409-438.
• Joas, Hans (2006) “Max Weber and the Origin of Human Rights: A Study on Cultural Innovation”. Free University (FU) of Berlin and the University of Chicago.
• Jones, Pip, Liz Bradbury & Shaun LeBoutillier (2018) Introducing Social Theory, 3rd Edition. Polity Press.
• Kolakowski, Leszek (1983)”Marxism and Human Rights” Daedalus, Vol. 112, No. 4: 81-92.
• Lapidus, John (2017) “Private health insurance in Sweden: Fast track lanes and the alleged attempts to stop them”. Health Policy, no 121: 442-449.
• Mamdani, Mahmood (2001) “Beyond Settler and Native as Political Identities: Overcoming the Political Legacy of Colonialism”. Comparative Studies in Society and History 43(4): 651-664.
• Melling, Graham (2018) “Beyond rethoric? Evaluating the Responsibility to Protect as a norm of humanitarian intervention”. Journal on the Use of Force and International Law, vol. 5, no. 1: 78-96.
• Markoff, John (1999) “Where and When Was Democracy Invented?” Comparative Studies in Society and History, vol. 41, no. 4: 660-690.
• Schmitt, Carina, Hanna Lierse & Herbert Obinger (2015) “The Global Emergence of Social Protection: Explaining Social Security Legislation 1820-2013”. Politics & Society, vol. 43, no. 4: 503-524.
• Steinmetz, George (2014) “The Sociology of Empires, Colonies, and Postcolonialism”. Annual Review of Sociology, vol 40: 77-103.
• Wiborg, Susanne (2013) ”Neo-liberalism and universal state education: the cases of Denmark, Norway and Sweden 1980-2011” Comparative Education, vol. 49: no 4: 407-423.
• Young, Robert (2020) Postcolonialism: A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press, 2nd ed
Ytterligare artiklar, ca. 200 sidor, kan tillkomma.

Filosofi, religion och mänskliga rättigheter
• Blackburn, Simon (2003) Ethics: A Very Short Introduction (Oxford: OUP) (Can be acessed as an e-book om the website of Malmö University Library)
• Miller, David (2003) Political Philosophy: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford University Press). (Can be accessed as an e-book on the website of Malmö University Library)
• Nickel, James (latest edition) Making Sense of Human Rights, Malden, MA: Blackwell.
• Nussbaum, Martha (2002) “Capabilities and Social Justice”, International Studies Review, Vol. 4, No. 2, pp. 123-135.
• Witte, John, Jr, Green, Christian (latest edition), Religion and Human Rights. An Introduction, (Oxford Univ. Press.)
Ytterligare artiklar om totalt max 300 sidor kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.

Undervisnings- och examinationsspråk är engelska.