Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB234B Samhällsorientering och lärande: SO för mellanåren, åk 4–6 (genomgången).

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

Syfte

Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag fördjupar sina kunskaper i de samhällsorienterande ämnena utifrån aktuella styrdokument. Dessutom syftar kursen till att studenten ska vidareutveckla sin förmåga att skapa goda lärandesituationer utifrån ämnesdidaktiska perspektiv och metodiska överväganden.

Innehåll

I geografi behandlas geografiska teorier och metoder som verktyg för att beskriva mänskliga verksamheter, samt olika sätt att redovisa geografiska undersökningar på.

I samhällskunskap behandlas globala samhällsfrågor och samhällsstrukturer ur främst ekonomiska, politiska och statsvetenskapliga perspektiv.

I religion behandlas religionernas centrala trosföreställningar, deras myter och riter samt livsfrågor och etiska frågor.

I historia behandlas nordisk historia, historisk källkritik och historiedidaktik.

Kursen behandlar avslutningsvis hur fältstudier i närområdet kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. använda geografiska modeller och teorier för att göra såväl geografiska analyser som att redovisa dessa,
2. redogöra för globala samhällsfrågor och samhällsstrukturer utifrån ekonomiska, politiska och statsvetenskapliga perspektiv,
3. göra tolkningar av kvarlevor, källor och berättelser för att kunna analysera förändringar i levnadsvillkor i historisk tid samt historiebruk,
4. göra tolkningar av olika religioners centrala trosföreställningar och praktiker för att kunna analysera etik, livsfrågor och livsförståelse,
5. planera undervisning i de samhällsorienterande ämnena med fokus på hållbarhet, levnadsvillkor och identitet i lokalsamhället,

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, självstudier, arkiv- och studiebesök, fältarbete till exempel stadsvandringar, samt arbete med olika digitala verktyg. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written Home Examination), 6 hp.
Lärandemål 1 och 2 examineras.

Prov 2: Skriftlig hemtentamen (Written Home Examination), 6 hp.
Lärandemål 3 och 4 examineras.

Prov 3: Muntlig presentation med skriftligt underlag (Oral Presentation and Written Reflection), 3 hp.
Lärandemål 5 examineras.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Vid eventuell omexamination av prov 3 kan examinationsformen ändras till skriftlig salstentamen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Alvén, Fredrik & Bohlin, Senait (2021). På väg mot läraryrket. En handbok för den verksamhetsförlagda utbildningen. Stockholm: Liber. Kap. 3–5. (ca 70 s.)

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur. (s.191–386)

Dorrell, David et al. (2019). Introduction to Human Geography (2nd Edition). GALILEO: University System of Georgia. (279 s.)

Franck, Olof, Johansson, Anette, Lillienstam, Anna-Lena och Pettersson, Anna (2021). SO för lärare 4–6. Malmö: Gleerups. (230 s.)

Franck, Olof & Löfstedt, Malin (2015). Etikdidaktik: grundbok om etikundervisning i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (s 75–126)

Franck, Olof, Osbeck, Christina, & von Brömssen, Kerstin (red.). (2023). Religioner, livsåskådningar och etik: för lärare årskurs 4-9 och gymnasiet. (Andra upplagan). Gleerups. (läses i urval kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23). (184 s.)

Götlind, Anna (2018). Källor & källkritik:Hur det var att vara ung förr. Stockholm: Natur och kultur. (96 s.)

Harvey, David (1979). “Monument and Myth.”Annals of the Association of American Geographers 69(no. 3, 1979): 362–381. Tillgänglig via internet. (19 s.)

Hjälmeskog, Karin, Kronlid, David, Gelinder, Lolita & Wilhelmsson, Linda (2024). Undervisning för hållbar utveckling: För lärare F-6. Malmö: Gleerups. (168 s.)

Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2018). Svensk historia. Lund: Historiska media. (s. 229–359)

Liljefors-Persson, Bodil (2020). ”Det mångreligiösa Malmö”, ur:Malmö stads historia, nionde delen: 1990–2020: Band 1. Redigerad av Roger Johansson. Malmö: Kira förlag, s. 201–232. (31 s.)

Niklasson, Lars (2021). Globala utmaningar, perspektiv och lösningar. En introduktion till internationell politik och ekonomi. Linköping University Electronic Press. [Elektronisk resurs] (171 s.)

Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups. (s 131–276)

Sanderoth, Ingrid, Båth, Sten & Werner, Margit (2020). Plats, identitet, lärande. Närområden och känsla av sammanhang. Lund: Studentlitteratur. (332 s.)

Stolare, Martin & Wendel, Joakim (red.) (2018). Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6. Malmö: Gleerups (s. 9–198)

Stymne, Anna Karin (2020). Att bli lärare i SO. Stockholm: Liber (274 s.)

I övrigt tillkommer diverse artiklar samt litteratur om ca 400 sidor som väljs i samråd med lärare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.